Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- E. Uppfostran och undervisning
- H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturligtvis icke anse bokens framställning som ett mönster att slaviskt följa, i synnerhet som det
ofta märks att det icke är svenska förhållanden som skildras. Men uppslagen äro som sagt
många och goda. A. H—r.
Setterberg, Gösta. Något om folkskolans undervisningsplan av år 1919.
Ett ord till sanningsälskande barnavänner, både kristna och okristna. A. B.
1921. 72 s. (Verd. småskr. 239.) Ecba. 1:—.
Häftet behandlar egentligen kristendomsundervisningen, varjämte historie- och hembygdsundervisningen
fått några sidor var; övriga ämnen äro så gott som alldeles undanskjutna. Vid
kristendomsundervisningen är förf. något radikalare än undervisningsplanen, icke på grund av
kristendomsfientlighet utan av intresse och sanningstörst. Ibland har man ett intryck av att
förf. glömmer hur pass små folkskolebarnen äro i de lägre klasserna, då han oförväget ger sig
in på svåra religionshistoriska problem. Nya testamentet och kristendomens etik har väl mycket
skjutits undan för det gamla testamentet.
Framställningen bör läsas icke bara av lärare utan även av föräldrar och andra som ha
intresse för vår folkskola och då särskilt religionsundervisningen. A. H—r.
H. Skönlitteratur.
Bahr, Hermann. Teater. En Wienroman. Övs. fr. ty. av Karin Allardt.
A. B. 1919. 186 s. (Moderna romaner 43.) Hcef. 5:50.
En tysk filolog-docents kärleksäventyr med en skådespelerska. Kring dem grupperar sig
en brokig samling mer eller mindre avsigkomna typer ur Wiens teatervärld, som stundom för
tanken på Wedekind. En del osvenska uttryck och vändningar i översättningen. E. Sqt.
Benoit, Pierre. Atlantis. Två franska officerares upplevelser i Sahara.
Övs. [fr. fra.] av H. Lundberg. H. G. 1920. 275 s. Hcej. 9:50.
En spännande äventyrsroman, som i utsökt form skildrar en underbar ökenvandring.
Naturskildringarna och den utmärkta formen äro väl orsaken till att boken belönats med Franska
akademiens stora pris. Själva intrigen hör onekligen hemma i en 25-öresroman. E. Sqt.
Galsworthy, John. Familjen Freeland. Roman. Till svenska [fr. eng.] av
Agnes Byström-Lindhagen. Sv. andelsf. 1921. 415 s. Hcee. 7:—.
Detta arbete tillhör samma typ av Galsvvorthys romaner som t. ex. Aristokrater, Herrgården
och Broderskap. Överhuvud taget kan man nog konstatera en viss monotonitet i hans
ämnesval. Han ger sig ogärna utanför den speciella sfär som är hans egnaste, den engelska
överklassen i London och på de stora godsen. Släkttraditionens förhållande till den
individuella friheten och framför allt de sociala brytningarnas slagskugga in över dessa människors liv
och åskådning är hans huvudtema, men hans konstnärliga temperament och samvete, som
framför allt fordra harmoni, tillåta honom aldrig att löpa linan ut till verklig dissonans. Han
slår sig aldrig blodig mot problemens stenmur, ej heller har han något av den praktiske
reformatorn. Råkar han in i en återvändsgränd, gör han stillsamt helt om, och en månljus natt
över Londons mörka silhuetter eller en soluppgång från Malvern-bergen med engelsk jord i
gryningsljus och Wales-bergens långa borg i fjärran är nog för att återskänka honom jämvikt.
Det är något äkta engelskt på gott och ont i denna aldrig rubbade eller i varje fall alltid
återställda jämvikt. Och hos Galsworthy, där den förmäles med så mycken äkta medkänsla
med människornas lott på livets skuggsida, med en så human och vid uppfattning kommer
den emot oss i sin mest sympatiska form. — Vi återfinna i Familjen Freeland med lätta
variationer de typer, med vilka G. redan gjort oss förtrogna, särskilt hans kvinnotyper. Vi möta
den gamla originella stammodern för familjen, som obekymrad om alla omstörtningar och
brännande »frågor» går sin egen väg, pysslande om alla, som vore de små barn, och vi möta
hennes unga sondotter, med något litet av rebell inom sig mot det bestående, men icke mer
än som kan tänkas rymmas i en ung flickas hjärta, när hon första gången älskar. G—a L.
Gide, André. Den trånga porten. Roman. Övs. [fr. fra.] av Harald
Heyman. Med en inledande essay över författaren av Lucien Maury. H. G. 1920.
224 s. Hcej. 8:50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1922/0134.html
