Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett arbete som väckt ganska stort uppseende, särskilt i sitt hemland, Amerika. Det är
småstadsandan i en av dess mest svårartade former som skildras — icke de europeiska
småstadernas ofta pittoreska ankdamm utan det materiellt sett pulserande men andligt oerhört
torftiga livet i ett nyuppväxt samhälle på prärien i Minnesota, under den kritiska period i ett
sådant svamplikt framskjutande samhälles historia, som tar vid sedan det verkliga nybyggarlivet
med sin friskhet är förbi. Utan att förhäva sig tror jag att en europé vid en jämförelse måste
göra den reflexionen, att det är som om själva markens ålder som kulturbotten i Europa, det
på hundra-, ja tusenårig tradition byggda livet — hur ovärdigt det än många gånger kan vara
ordet kultur i högre mening — dock avlagrat en kulturmylla, vilkens frånvaro i Amerika ibland
måste beröra en kusligt. — Livet i Gopher Prairie får sin relief genom att ses med en
nyinflyttads friska och kritiska ögon. Det är en ung läkarfru, och berättelsen är på samma gång en
äktenskapshistoria, om mannens verk med dess förmåga att binda honom vid ett samhälle,
under det att kvinnans rotlöshet i detta avseende kan bli en tragedi. — Ett särskilt intresse i
Sverige har arbetet genom de många svensk-amerikanska typerna.
Rent litterärt har boken sina stora svagheter. Den är egentligen icke någon komponerad
roman, snarare en slags materialsamling, osovrad och föga genomarbetad. Vad som bär upp
den, är att den har omisskännliga kriterier på att vara byggd på självsyn och ganska
intensiva erfarenheter och att den behandlar något typiskt och väsentligt. Storgatan är, som det
heter i förordet, en förlängning av alla Storgator. G—a L.
Locke, William J. Historier från fjärran och fordom. (Far away stories.)
Övs. fr. eng. av Rolf Calissendorff. Sk. 1920. 285 s. Hcee. 7:50.
En samling noveller med motivet från och skrivna under »fordomdags lugna dagar, fjärran
från de omvälvningar, som nu försiggå i världen». Över alla berättelserna svävar också en fin,
vemodig doft från flydda dar. Tillkomna under förf:s tidigare år ha de visserligen ej samma
starkt humoristiska inslag, som genomgår hans senare mera kända alstring, men de äro i varje
fall mycket läsvärda. M. F.
Pérochon, Ernest. Nêne. Roman belönad med Goncourtpriset 1920. Övs.
[fr. fra.] av Valdemar Langlet. Nst. 1921. 230 s. Hcej. 6:—.
Nêne (= Madeleine) handlar om en ung fransk bondkvinna, som tar tjänst på en gård
hos en nybliven änkling med två små barn. Enkelt och gripande skildras hur kärleken till
barnen småningom blir den härskande känslan hos henne, som förut aldrig haft med barn att
göra. Då deras far efter ett par år gifter om sig, måste Madeleine flytta, och då hon vid ett
besök finner att styvmodern kommit barnen att glömma henne, finns för henne ingen annan
väg än ned i dammen. Allt är berättat med ytterst små medel, men av stark verkan, och alla
berättelsens personer stå skarpt och klart fram mot bakgrunden av det dagliga livet på en
bondgård i Bretagne. E. Bn.
Schiller, [Friedrich von]. Wilhelm Tell. Övs. [fr. ty.] av Jarl Hemmer.
[B. & B.] 1918. 192 s. Hcef. 3:—.
En på det hela taget välgjord, konstnärlig tolkning av Schillers bekanta drama, lämplig särskilt
för bibliotek, vilkas publik av språkliga skäl ej kan tillgodogöra sig originalet. M. F.
Sinclair, Upton. Hundra procent. En patriots historia. Övs. fr. eng.
Holmstr. 1921. 334 s. Hcee. 6:75, inb. 9:25.
Upton Sinclair tillhör — jämte Anatole France, Wells, Brandes, Latzko, Zangwill m. fl. —
stiftarna av den på Henri Barbusse’s initiativ bildade gruppen Clarté, en förening för
intellektuell internationalism. Liksom flera av dessa författare är han besjälad av ett starkt socialt
patos i radikal anda. I sina arbeten har han tagit itu med den ena efter den andra av de
kräftskador, som han anser tära på det amerikanska samhällslivet, och som enligt honom alla
ha samma rot och upphov — kapitalismen. I The Brass Check (ännu ej översatt) skildrar han
den kapitalistiska tidningspressens korruption, i Under religionens täckmantel vill han avslöja
prästernas och kapitalismens maskopi, i Kung Kol tar han itu med missförhållandena vid
Rockefellers gruvor. I Hundra procent, är det förföljelsen mot Amerikas bolsjeviker under
världskriget, som han ägnar en mot dess tillskyndare hatfylld skildring (delvis samma
motivkrets som i Jimmie Higgins, som torde vara hans hittills starkaste arbete). Det är den hemliga
polisens arbete man får följa, med provokation, tortyr och de ruskigaste medel, allt utfört i
samförstånd med kapitalismen, som fiskar i krigslidelsernas grumliga vatten. Givetvis har väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
