Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- K. Historia
- L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kc. Historia: Sverige.
Enewald, Nils. Sverige och Finnmarken. Svensk finnmarkspolitik under
äldre tid och den svensk-norska gränsläggningen 1751. Gle. bokh. 1920. 261 s.
Kart., litt. Kc. 7:50.
En grundlig och vederhäftig, men givetvis endast för fackmän njutbar skildring av svenska
statens finnmarkspolitik och konflikter med de grannländer, som också ansågo sig ha intressen
att bevaka i det stora ingenmansland, som nu utgör de nordligaste delarna av Norge, Sverige,
Finland och Ryssland. G. Cqt.
L. Biografi (med genealogi).
Augustinus bekännelser om sin omvändelse. Övs. [fr. lat.] och inledn. av
Sven Lidman. A. B. 1921. 314 s. (Bonniers klassikerbibl.) Lb. 8:50.
Det är ett av världslitteraturens mest klassiska verk som här ånyo blivit klätt i svensk
dräkt. Behovet av en ny översättning förelåg, ty den senaste, av Nathan Söderblom, var
utgången ur bokhandeln. Översättaren, författaren Sven Lidman, har en direkt religiös syftning
med sitt arbete, varom den i varm, kristen bekännareton hållna inledningen bär vittne.
Översättningsarbetetet har betingats härav. »Många filosofiska finesser, stilistiska petitesser och
retoriska piruetter — retorikens snörliv så att säga — har jag lämnat för att giva Bekännelserna
ledigare rörelser och lättare tillgång till fromma hjärtan.» E. M. R.
Dostojevskij, Fedor Mikailovitj. Dostojevski[j], Aimée. Dostojevski.
En levnadsteckning. Övs. fr. fra. manuskript och ty. uppl. L. H. 1921. 262
s. Lb. 8:50.
I detta arbete har Dostojevskijs dotter sökt giva en skildring av sin fader, hans liv, hans
familjeförhållanden och hans litterära verksamhet. Men tyvärr lider arbetet av ytterst
betänkliga brister, som i väsentlig grad förringa dess värde. Dels har författarinnan i fråga om sin
faders karaktär och åskådning endast obetydliga personliga intryck att stödja sig på — hon
var blott ett barn vid faderns död —, dels har hon fastnat i en del folkpsykologiska och
rasbiologiska teorier, som lockat henne till slutsatser av särdeles tvivelaktig vederhäftighet; så vill
hon t. ex. bevisa, att släkten Dostojevskij ej är av ryskt utan av littàuiskt ursprung, ett i och
för sig alldeles ohållbart antagande, vilket emellertid i hela hennes framställning spelar en
avgörande roll. En del detaljer i arbetet ha emellertid sitt intresse och bidraga i någon mån
till belysningen av enskildheter i Dostojevskijs författarskap, så t. ex. upplysningen om att den
gamle Karamasov (i romanen Bröderna Karamasov) företer drag, som erinra om Dostojevskijs
egen fader; men som helhet har boken föga värde, och för biblioteken kan den knappast
anbefallas. O. W—n.
Geijer, Erik Gustaf. Norlind, Tobias. Erik Gustaf Geijer som musiker.
W. & W. 1919. 285 s. Portr., litt. Le. 8:50.
Förf. skildrar ingående Geijers utveckling och verksamhet både som utövande och som
skapande tonkonstnär, analyserar ett flertal av hans tonsättningar samt meddelar en fullständig
förteckning med omfattande bibliografiska uppgifter på Geijers musikaliska arbeten i tryck och
handskrift. Först genom detta arbete har tonkonstens betydelse för Geijer och omvänt, Geijers
betydelse för tonkonsten blivit nöjaktigt behandlade, och efter genomläsningen av detsamma
kan man fatta den fulla innebörden i R. Hjärnes ord om G., att »musiken gick som en
kungsådra genom hans själ». C. F. Hbg.
Hagberg, Carl August. Österling, Anders. Carl August Hagberg.
Minnesteckning. A. B. 1922. 201 s. Ill., portr. Le. 6:—.
Hagbergs namn är för varje bildad svensk knutet till den Shakespeareöversättning, som
utgjorde hans mannaålders storverk och som ännu alltjämt intager ett obestritt hedersrum inom
vår översättningslitteratur. Skildringen av detta hans stora tolkningsarbete bildar också
huvudpartiet av d:r Österlings monografi. Emellertid har förf. även med stöd av ett omfattande,
hittills otryckt material (i Svenska akademiens arkiv och i den Hagbergska familjens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:11:55 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1922/0140.html
