Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chefsskifte vid Norges nationalbibliotek. Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket
i Kristiania A. C. Drolsum har nyligen avgått från sin befattning och efterträtts av
bibliotekarie Wilhelm Munthe. Den nye överbibliotekarien är en framstående kännare av medeltida
paleografi. Om hans starka intresse ej blott för de lärda biblioteken utan för modern
biblioteksverksamhet över huvud vittnar bl. a. den omständigheten att han var den
bibliotekstekniske medarbetaren vid det slutliga utarbetandet av arkitekt Reiersens förslag till nybyggnad
för det Deichmanske bibliotek, det förslag som för helt kort tid sedan gick segrande ur
konkurrensen och som nu skall förverkligas samt därmed kommer att ge Norges huvudstad ett
fullt modernt stadsbibliotek.
En norsk fond för folkbiblioteken. Vid disponerandet av överskottet vid det nyligen
företagna utvidgandet av det norska penninglotteriet beslöt stortinget att anslå 100,000 kr.
till en fond för folkbiblioteken. Beslutet fattades på förslag av herr Krogh, som påpekade de
finansiella svårigheterna för speciellt de mindre biblioteken, särskilt vid rekonstruktioner,
utarbetande av goda kataloger o. s. v.
Akers herredstyre utanför Kristiania har fattat beslut om ordnande av biblioteksväsendet
inom herredet efter ett centraliserat system i samarbete med Det Deichmanske bibliotek i
Kristiania. Den kommitté, vaTs förslag nu antagits till grundval för omorganisationen, föreslog
24 fasta utlåningsstationer i olika delaT av herredet, med ett bokbestånd växlande mellan 4,000
och 300 band, vartill skulle komma vandringsbibliotek o. s. v. Utlåningsstationerna skola verka
som filialer av Det Deichmanske bibliotek. Utgifterna för engångskostnader skulle bli 10,000 kr.
till hyllor och 6,000 kr. till bil (för vilken Aker skulle betala 3/5). De artiga utgifterna skulle
bli: lön till en bibliotekarie vid Det Deichmanske bibliotek, som skulle ha till särskild
uppgift att leda detta arbete, 6,000 kr., bokinköp och inbindning 10,000 kr., transport 7,000 kr.,
lön till utlåningsstationernas föreståndare 7,000 kr., lokaler och uppvärmning 6,000 kr. eller
tillsammans 36,000 kr.
Hälsingfors stads bibliotek har under åtskilliga år haft alldeles otillräckliga lokaler.
Sedan nu stadsfullmäktige i staten för år 1922 uppfört ett anslag om 2,000,000 Fmk. för
utvidgning av huvudbibliotekets byggnad komma emellertid de mest kännbara svårigheterna att
avhjälpas. Enligt senaste årsredogörelsen är det meningen att samtidigt med lokalförändringarna
vidtaga åtskilliga reformer. »Utom inredningsanordningar och förändringar av arbetsordningen
komma sannolikt på dagordningen frågor avseende bl. a. införandet av systemet med ’öppna
hyllor’ (varvid allmänheten finge fritt tillträde till bokförrådet), ny eller omarbetad
klassificering av litteraturen, inrättandet av en upplysningsavdelning i förening med studiesalen och ett
bibliotekskontor för inregistrering av låntagare, fördelning av en del facklitteratur på särskilda
rum, inledandet av intimare samarbete med olika bildningsföretag i staden, anordnandet av
sagostunder för barn, föredrag om litteratur för allmänheten samt inrättandet av eget
bokbinderi. En del av dessa reformer kunna dock endast småningom genomföras.» Som man av
citatet finner, gå de åsyftade reformerna i samma riktning som den av Stockholms
stadsbibliotekskommitté föreslagna anordningen: öppenhyllsystem, specialrum för facklitteraturen,
upplysningsavdelning och en intimare samverkan med andra bildningsföretag. Ett tidens tecken är
också att man trots den stora ekonomiska depressionen i Finland ej ansett sig kunna
uppskjuta en omorganisation.
I övrigt har kristiden inverkat i hög grad försvårande på arbetet. Framför allt har
bokanskaffningen måst något inskränkas och prenumerationen på ett stort antal tidningar och
tidskrifter avbrytas. Trots detta har emellertid boklånens antal i hög grad stegrats, från 505,000
år 1920 till 603,000 år 1921 (eller 3,1 lån pr inv.), därav c:a 250,000 lån till barn.
Skandinavisk litteratur har utgjort 41,1 % av alla lån, finsk 57,6 % och tysk, fransk och engelsk 1,3 %.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
