Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kring Stockholms stadsbibliotekskommittés betänkande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Stockholms stadsbibliotekskommitté uppgjorda kunnat med hopp om framgång
framläggas för vederbörande myndighet. Kommitterade äro värda det största
erkännande för det betydande och gedigna arbete de nedlagt på det med utmärkt
omsorg och grundlighet förberedda, väl genomtänkta betänkandet, vilket i och
för sig utgör ett mycket värdefullt och instruktivt bidrag till vår ej alltför rika
bibliotekstekniska litteratur.
I ett och annat kan det naturligtvis varå tvivelaktigt, huruvida kommitterade
träffat det rätta, och särskilt torde bland de vetenskapliga bibliotekens tjänstemän
många ha svårt att förlika sig med den, man kan nästan säga, helt och hållet
amerikanska prägel kommitterade velat giva det nya stadsbiblioteket. En
biblioteksman, som vuxit upp i ett bibliotek som behövt århundraden för att nå fram
till en någorlunda dräglig tillvaro, har måhända svårt för att värja sig mot en
instinktiv känsla av motvilja gentemot ett bibliotek som liksom plötsligt med ett
slag står upp ur jorden med en kolossal byggnad, som rymmer en rikedom på
rymliga lokaler för de mest olika ändamål, inredda på ett sätt som motsvarar de
högst ställda fordringar och inneslutande en redan från början ansenlig
boksamling. En sådan biblioteksman känner nog i regel icke heller några större
sympatier för det halvt sekteriska drag som i viss mån vidlåder den amerikanska
biblioteksrörelsen med dess propaganda och dess reklamväsen för att vinna
proselyter för studier i bibliotek. Biblioteket är för honom en inrättning för att
tillfredsställa ett behov av kunskaper, icke för att väcka ett sådant behov.
Det förslag till ett Stockholms stadsbibliotek, som 1912 av särskilda kommitterade
framlades var mera baserat på den äldre uppfattningen av ett allmänbibliotek
och hade av nyheter huvudsakligen ett rikligare bruk av »öppna hyllsystemet»
samt en särskild läsesal för barn. Detta förslag, vari kostnaderna för byggnaden
beräknades till 500,000 kr. och de årliga driftskostnaderna — såväl löner som
sakliga utgifter — till 52,000 kr., ett belopp som med 8,000 kronor understiger
vad det nya förslaget kräver enbart för värme, lyse och renhållning, föll igenom
dels av sparsamhetsskäl dels på grund av bristande förståelse för behovet av ett
centraliserande stadsbibliotek. Att så skedde torde folkbildningsrörelsens
nuvarande målsmän, trots förslagets icke obetydliga förtjänster, numera anse som
en lycka.
Som det nya förslagets främsta förtjänst skulle jag vilja betrakta den fasta
organisationen av stadens folkbiblioteksväsen, varigenom stadsbiblioteket blir icke
blott en huvudhärd för allmänbildande studier, utan även medelpunkten för 5
filialbibliotek och 13 utlåningsstationer. Man kan härvid beklaga att ett och annat
välskött och i publikens gunst väl inarbetat bibliotek synes vara dömt att försvinna
och möjligen förvåna sig över att antalet sittplatser för vuxna biblioteksbesökare
genom nyorganisationen icke växer mera än från 413 till 448; för barnen blir det
fördelaktigare: 390 mot nu: 171.
Den utsedda tomten för huvudbyggnaden synes väl lämpad: den medger tillbyggnad,
vilket måhända icke var fallet med 1912 års förslags tomt, och den har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
