Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk lokalhistorisk forskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
särskilt av stort värde S. Erixons uppsats: Gården och Familjen, Bidrag till
belysning av storfamiljssystemets förekomst i Sverige (Etnografiska studier tillägnade
N. E. Hammarstedt, 1921). I. den nyligen utkomna Del I av Skultuna bruks
historia utreder Erixon i en på djupet gående undersökning socknens samtliga
bebyggelseformer, bytyper, gårdstyper och hustyper under jämförelse med likartade
företeelser annorstädes. Framställningen, som belyses av en rik samling kartor
och illustrationer, är av utomordentligt intresse. Först i andra delen av arbetet,
som motses med stora förväntningar, ämnar förf. ge en skildring av bl. a.
samfundsorganisationen i socknens byalag.
Vikten av att byåldermansarkiven (bykistorna) uppspåras och tillvaratagas samt,
där så lämpligen ske kan, t. ex. genom våra Fornminnesföreningars försorg,
hithörande arkivalier publiceras, må här till sist framhållas. Här är en uppgift, där
litet var kan ge forskningen ett handtag. Att f. ö. sist berörda och liknande
smärre samfunds arkiv kunna vara synnerligen givande, visar Sigurd Erixons
uppsats Ett skärlag och dess arkiv (Fataburen 1920).
Den lokalhistoriska forskningen i vidsträckt mening har även nära samband
med släktforskningen, för så vitt som målet för denna sättes däri att närmare
skildra de släkter, som, tilläventyrs genom flera generationer, äro knutna vid
bygdernas arbetsliv. Dess viktigaste källmaterial, kyrkoböckerna, bouppteckningarna,
mantalslängderna, ha förut omnämnts. I övrigt hänvisas till J. Wretman: Kort
handbok i svensk släktforskning (1916). Över Lunds landsarkivs för person- och
släktforskning viktigaste material föreligger en synnerligen nyttig översikt i L. Weibull:
Vägledande förteckning vid person- och släktforskning i landsarkivet i Lund (Lund
1916). Liknande redogörelser för kyrkoarkiven annorstädes skulle självklart vara
mycket välkomna för forskningen. Blott ett par under de senare åren utkomna
genealogiska arbeten skola här nämnas.[1] I skriften Kontraktsprosten Abr. Almquists
fäderne- och mödernehärstamning (Sthlm 1916) uppvisar J. A. Almquist,
hurusom man genom studium av räkenskaperna i Kammararkivet kan följa en
allmogesläkt upp till mitten av 1500-talet — kyrkoböckerna sträcka sig ju i
allmänhet ej längre än till 1700-talets början — och genom användandet av
nyssnämnda källor jämte domböcker giva en fyllig framställning av den miljö, i vilken
släktmedlemmarna för bortåt 400 år sedan levde. Den tidigt bortgångne, mångsidigt
begåvade forskaren Olof Palme har i den stora släkthistorien Släkten Palme
intill år 1815 (Uppsala 1917) givit sällsport grundliga utredningar av släktsammanhang,
men därjämte en historisk miljöskildring av verkligt imponerande art. Men
läse t. ex. ett sådant kapitel som »Staden och havet» med dess bilder från
1600-talets Ystad.[2] (juni 1922)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
