Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bolander, Carl-August. Den hoppande lågan. W. & W. 1923. 204 s 4:75.
Denna bok skildrar en okänd och geniaspirerande diktarynglings fattiga liv i tomma och
gigantiska drömmar, skildrar det med medömkan men också med varm sympati. En del
satiriska Stockholmsbilder äro ramverk omkring centralfiguren, något flyktigt men ibland lustigt och
skarpt skisserade. Bokens gestaltningsförmåga motsvarar inte den verkliga men »hoppande»
låga, som onekligen brinner i den och trots allt gör den till ett levande, fastän ofullgånget
verk. F. V.
Freudenthal, Per, [pseud.:] Ode Balten. Resa till Venus. W. & W. 1923.
206 s. 4:50.
Är ett försök till satir över det kapitalistiska samhället, någon gång galghumoristiskt
lyckad men i allmänhet liksom så många andra dylika alltför teoretiserande för att bliva komiskt
verksam. Stilen är som alltid hos Freudenthal god. F. V.
Hedberg, Tor. Nationalmonumentet. Ett lustspel. A. B. 1923. 164 s. 4:75.
Ett roligt och intelligent lustspel med flera goda typer: den verklige unge konstnären,
bohémeaktig, oefterrättlig och ovärdslig; hans kvinnliga modell, impulsiv och feminin, en
gammal adlig kavaljer, som humoristiskt överlägset finner sig i vår demokratiska tid, en
ypperlig socialdemokratisk riksdagsman av smart skollärartyp, en syndikalist m. fl.
»Nationalmonumentet», som den unge bildhuggaren skall göra och som planerats av andra än strängt
konstnärliga skäl, blir endast händelsernas drivhjul. Stycket visar ännu en gång, att Tor Hedberg
är vår främste nutidsdramatiker. F. V.
Hede, Gunnar. Arrende. Berättelser. A. B. 1922. 193 s. 4:75.
Anspråkslöst, sakkunnigt och varmt berättade historier om torpare och bönder i östgötabygden.
Genom sin vederhäftighet och sin egen allestädes framskymtande sympati lyckas Hede
väcka läsarens intresse för de små öden som fullbordas i kojorna kring Roxen. Stilen är
flärdlös och klar; för en konstnärligt kräsen publik äro dessa noveller dock knappast avsedda. R. Sdt.
Holmström, Maria. Majorens dotter. W. & W. 1923. 192 s. 4:75.
En skildring av en ung flicka, hennes liv och prövningar, men avgjort talanglös. F. V.
Jändel, Ragnar. Havets klockor. Dikter. Tiden 1923. 85 s. 2:75.
Jändel har publicerat flera diktsamlingar med spröd, spiritualistisk lyrik. Den kan vara
rätt amatörmässig men det förnimmes i dess bästa ting en ren ton, än lätt elegisk, än religiöst
livsprisande, lågmäld och innerlig. J. tillhör »det inre livets» poeter. F. V.
Lundahl, Josef. Det ofrånkomliga. Berättelse. Sv. andelsf. 1923. 134 s. 6:—.
En tafatt uppbyggd historia av en förf. med mänskliga och andliga intressen men utan
diktarbegåvning. F. V.
Lybeck, Mikael. Schopenhauer. Scener ur hans ungdom. [Drama.] A. B.
1922. 103 s. 3:50.
Ett försök att dramatisera filosofens ungdomshistoria. Författaren har ej riktigt fått luft
under vingarna; boken verkar matt. Rg.
Nerman, Ture. Samlad vers. 1, 2. Tiden 1922. à 3:50.
Författaren är på samma gång smidig, kvick, slagfärdig och äkta poet. Detta gör hans
politiska och andra agitationsdikter till något alldeles för sig. Fängslande — men något mindre
självständiga — verka också hans kärleksdikter, fast de sällan gripa i djupare strängar. Hans
glada tjuvpojkslynne har gjort honom uppburen också av bittra politiska motståndare. Rg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
