- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Åttonde årgången. 1923 /
148

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - V. Medicin - Några arbeten om Bohr's atommodell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mycket har särskilt i dagspressen men även i en del populär-psykologiska arbeten, bl. a.
Baudouins ovannämnda, skrivits om Emile Coué och »couéismen», varför man med ett särskilt
intresse naturligtvis går till ett arbete av C. själv. Man finner då bekräftat det man genom
tidigare studier av andras framställningar om »metoden» haft anledning förmoda, nämligen att
det väsentligaste ligger i C:s egen personlighet och den ända denna förmått skapa på platsen
och genom patienter och adepter. Slutkapitlet om uppfostran är utmärkt.         J. B.

Kant, Immanuel. Tanke och hälsa. Utg. av C. W. Hufeland. Till sv.
[fr. ty.] av Olof Rabenius. N. o. k. 1923. 62 s. Vmf.         1:50.

»Om själens makt att genom blotta föresatsen bliva herre över sina sjukliga känslor» är
det motto som Kant själv giver denna sin enkla och okonstlade vädjan till våra egna andliga
krafter. Bokens värde, framför allt historiskt men även praktiskt ökas genom Hufelands (1762
—1836) utläggningar och tillägg. En del främmande ord gör ibland läsningen svår för menige
man.         J. B.

Lundborg, H[erman]. Rasbiologi och rashygien. Nutida kultur- och rasfrågor
i etisk belysning. 2 uppl. Nst. 1922. 165 s. Ill., portr., litt. Vne. 3:80, inb. 4:70.

Vår kände rasforskare har här samlat fjorton uppsatser från ärftlighetslärans, rasforskningens
och antropologiens områden, lämpade för en större läsekrets. De präglas av hans varma
hänförelse, stora kunskaper i rasvetenskaperna och klara framställning.         Rg.

Sundberg, Carl. Läkarvetenskapen och dess samhällsbetydelse under det nittonde
århundradet. Nst. 1920. 170 s. Ill., portr. (Det nittonde århundradet.) Va.         12:—.

Inledningsvis skildrar förf. hurusom redan på 1700-talet försök gjordes att grunda
medicinen på naturvetenskaperna och frigöra den från alla »översinnliga» krafter och skildrar därpå
»övergångstiden» i början av 1800-talet och de stora pariseranatomerna samt kommer så in på
den »naturvetenskapliga medicinen» f. o. m. 1840-talet. På ett både intressant och lättfattligt
sätt skildrar han sedan cellärans uppkomst, äggvitekemien, härstamningsläran och alla de stora
medicinska upptäckterna. Bilder och data ur märkesmännens liv göra arbetet ännu mera njutbart,
och med glädje upptäcker man flera berömda landsmän bland vetenskapens heroer.         J. B.

NÅGRA ARBETEN OM BOHR’S ATOMMODELL.


Av fil. lic. Iwan Bolin.

På grund av oemotsägliga experimentella fakta uppställde Rutherford år 1911 sin atommodell.
Enligt denna skulle atomen bestå av en punktformig positivt elektriskt laddad kärna
med en diameter mindre än en tiotusendel av atomens diameter. På stort avstånd från kärnan
skulle negativt laddade elektricitetsatomer, s. k. elektroner, kretsa i slutna banor, alldeles som
planeterna kring solen. Antalet elektroner är så stort att det neutraliserar kärnans positiva
laddning. För att taga en bild: skulle t. ex. väteatomen kunna förstoras så mycket att den
positiva kärnan bleve lika stor som ett sandkorn, så komme elektronen (väte har endast en)
att bliva av en fotbolls storlek och kretsar på ett avstånd av 5 km från kärnan. Rutherfords
atommodell vidlådde dock en stor nackdel: den var oförenlig med den klassiska
elektrodynamikens lagar. Att förkasta modellen var dock omöjligt, då de experimentella resultaten allt
för tydligt bekräftade dess riktighet. I denna svåra situation uppträdde Bohr och postulerade
helt enkelt att våra vanliga mekaniska lagar ej gälla inom atomernas vadd. Inom atomerna
finnas det vissa s. k. »stationära banor», på vilka elektronerna kunna kretsa utan att, som den
klassiska elektrodynamiken föreskriver, utstråla energi. Sådan utsändes först stötvis i vissa
bestämda kvanta, när atomen »hoppar» från bana till bana. Bohrs teorier gingo stick i stäv mot
alla äldre åsikter, men på grund av de mest glänsande överensstämmelser mellan de slutsatser,
han kunde draga ur sin teori, och en hel del hittills teoretiskt oförklarade experimentella rön
räknas den dock numera till en av vår tids mest givande och geniala uppslag inom den
naturvetenskapliga forskningen. Bohrs första arbeten gällde i huvudsak väte- och heliumatomerna.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1923/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free