Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEKSNOTISER.
Kungl. biblioteket samt universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund ha utsänt sina
årsredogörelser för 1922. En sammanställning av siffrorna för verksamheten torde ha sitt
intresse, även om de ej äro fullt jämförliga på grund av olikheter i beräkningssättet.
| Stockholm | Uppsala | Lund |
Besök i läsesalen . . . | 59,236 | 35,238 | 26,061 |
Begagnade band . . . | 169,383 | 232,915 | 80,117 |
Hemlånade band . . . | 20,800 | 24,712 | l8,201 |
Tillväxt (antal tryckalster): | | | |
Leveranser för svenska avdelningen . . . | 55,404 | 55,404 | 55,404 |
Köp, gåvor och byte för svenska avdelningen . . . | 2,795 | 617 | 839 |
Köp för utländska avdelningen . . . | 5,553 | 6,777 | 5,803 |
Gåvor och byte för utländska avdelningen . . . | 1,722 | 11,954 | 11,300 |
Kostnad för bokinköp, kr. . . . | 39,951:90 | 54,910:81 | 58,484:62 |
Kostnad för inbindning, kr. . . . | 95,054:49 | 20,222:78 | 14,118:53 |
»Det första stadsbiblioteksförslaget i Stockholm.» Rådhusarkivarien Nils Östman har
i en till julen utkommen samling med titel »Rosenbad, Christopher Thiels badhus, och
andra historier från gamla Stockholm» (H. G. 1923, 140 s., pris 4:—) bl. a. i en uppsats om
»det första stadsbiblioteksförslaget i Stockholm och dess upphovsman» behandlat ett projekt från år
1728 av boksamlaren och skribenten Andreas Geist om skapandet av ett stadsbibliotek i
Stockholm. Geist hade legat i Uppsala för att studera medicin, men efter något 10-tal år lämnat
universitetet utan att ha tagit någon examen. Han hade i Uppsala skaffat sig en ganska
aktningsvärd boksamling, som han ej såg sig någon utväg att behålla. För att undvika dess
splittrande kom han på den idén att hembjuda den till Stockholms magistrat mot det att han fick
anställning som »Stadzens Bibliothecarius», en syssla för vilken han ej begärde någon lön, men
med vilken han ville förena den något mera inbringande bokauktionskammaren i Stockholm.
Geists skrivelse börjar med följande allmänna motivering:
»Ehuruväl denna Kongl. Residence och Hufvud-Staden har at berömma sig af många härliga
och förtreffeliga förmåner framför andra stora och namnkunniga Städer; Så måste hon dock lijkväl
lämna andra mindre berömde Städer därutinnen företräde, at hon icke kan framvisa något henne
enskijlt tillhörande Bibliotheque. Ty at et sådant publigt Bibliotheque är en stad til stor lycka,
beröm och nytta, behöfves här så mycket mindre omtalas, som ingen sådant [ej] lärer veta,
gifvandes Historia literaria et Bibliothecarum vijd handen, at de fleste och ansehnligste
Bibliothequer fått sin första början, tilväxt och fullkomlighet af Donationer och Legata, så at Staden
alzintet på et sådan Bibliotheque kommer at påkosta, undantagandes Rummet och några få
materialier.»
I fortsättningen motiverar G. sin ödmjuka anhållan att utses till bibliotekarie med löftet
att lämna sin boksamling samt med löftet att »efter min ringa förmågo framdeles wijdare wijd
handen gifva ait hvad mig härom kan wara witterligit, och redan af mig är utarbetadt, som till
fullkommeligheten af en sådan inrättning lända kan». Till förmån för den föreslagna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0024.html