- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Nionde årgången. 1924 /
24

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia - L. Biografi (med genealogi)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Arbetet, som ingår i serien »Det nittonde århundradet», är mycket översiktligt och snarast
en karakteristik eller klassifikation av kolonialpolitikens metoder och utvecklingsformer.
Mot illustrationerna kan anmärkas, att de i de flesta fall icke stå i något direkt sammanhang
med texten.         S. S.

L. Biografi (med genealogi).


L(s). Biografi: samlingar.

Lagerbielke, Lina. Bilder från Sveriges storhetstid. W. & W. 1923. 281 s.
Ill., portr., litt. Lc(s).         6:—.

Ger i ett femtiotal miniatyrbiografier ett galleri av adliga porträtt från vår storhetstid, där
dock skildringarna endast sällan höja sig i intresse över släktkrönikans nivå, ehuru några av
originalen till teckningarna ha spelat en framträdande roli i Sveriges historia. Några av de
meddelade familjebreven bidraga på ett lyckat sätt att ge färg åt tavlorna.         B. M.

L. Biografi: särskilda personer.

Goethe, Johann Wolfgang von. Ur min levnad. Dikt och sanning. D. 1.
[Bok 1—5, omfattande tiden till 1764.] Övs. o. försedd med anmärkningar av
Anders Österling. A. B. 1923. 314 s. Ill., portr. (Memoarer och
sedehistoria 2.) Lb.         9:25.

Goethes ryktbara självbiografi framträder här för första gången i svensk dräkt. Att verket
icke tidigare överflyttats till vårt språk förefaller nära nog oförklarligt, då det ju utan fråga
tillhör världslitteraturens mest fulländade mästerverk; så mycket större är emellertid nu vår
tacksamhetsskuld till översättaren. Att hans tolkning är förträfflig behöver knappast sägas.
Ett antal goda illustrationer (porträtt, stadsbilder, interiörer o. s. v.), valda i nära anslutning
till texten, förläna framställningen ökad tidsfärg.         O. W—n.

Hamilton, Hugo David. Hamilton, Hugo. Min farfars journal. 1809—1811.
Anmärkningar och anteckningar. H. G. 1923. 148 s. Ill., portr. Lc.        4:50.

Den man, vars dagböcker från åren 1809—11 här återgivits och försetts med en ingående
kommentar, torde för många vara välbekant från en något senare period av hans liv. Han är
nämligen identisk med den i Hamilton-Geetes älskvärda skildring av Geijers sista år, »I
solnedgången», skymtande »gamle greven», som lägger åtskilliga hinder i vägen för sin sons
förbindelse med Geijers dotter men samtidigt tecknas synnerligen sympatiskt som urtypen för den
noble patriarkaliske godsägaren av högadel. I den nu föreliggande skildringen är han däremot
en ung levnadsglad jurist, som helst tillbringar tiden med att jaga och rida och resa runt till
hemtraktens herrgårdar för att flirta och spela kort och som f. ö. inte upplever något särskilt
märkvärdigt. Utgivaren har invävt dagboksnotiserna i ett myller av egna hågkomster,
släkttraditioner och vidlyftiga släktutredningar. Kompositionen blir därigenom något oredig, men
boken rymmer många friska och roande interiörer från herrgårdslivet i Västergötland under
1800-talets förra hälft.         G. Cqt.

Hazelius, Artur. Böök, Fredrik. Artur Hazelius. En levnadsteckning.
Nst. 1923. 438 s. Ill., portr. Lc.         9:75, inb. 11:25.

Den dag i november 1923, då man firade femtioårsdagen av Nordiska Museets öppnande,
utkom professor Fredrik Bööks levnadsteckning över skaparen av detta storverk. Artur Hazelius
är för alla tider genom sitt verk bevarad i svenska folkets minne. Men mannens personlighet,
som under de trettio sista åren av hans liv knappt hade något annat centrum och uttryck än
museet, ägde dock sin historia, betingad av tidsmiljö, släktarv och upplevelser. Det är denna
förhistoria, som också i mycket är förhistorien till Nordiska Museet och till den svenska
självkännedom, vilken har sin rot i detta storverk, som Böök på ett fängslande, detaljrikt och


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free