Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbildningssakkunnigas förslag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma stiftsbiblioteken i Karlstad, Härnösand, Visby och Kalmar. Ehuru inga staten tillhöriga
gamla bibliotek finnas i Luleå och Umeå, ha bibliotekssakkunniga förordat, att staten borde
även i dessa städer upprätta landsbibliotek, då de lokala biblioteksresurserna i övre Norrland
äro så svaga, att det ej synts dem möjligt på annat sätt kunna få biblioteksförhållandena
tillfredsställande ordnade i dessa delar av landet.
Bibliotekssakkunniga ha föreslagit, att statens anslag till landsbiblioteken skulle utgå dels till
bokinköp, inbindning och vissa expenser m. m., dels till avlöning av en bibliotekarie och en
vaktmästare vid vart och ett landsbibliotek samt av en amanuens vid de större landsbiblioteken.
Anslaget till bokinköp m. m. föreslås till 10,000 kronor för år och bibliotek, utom i fråga om
biblioteken i Kalmar och Visby, där man ansett det kunna begränsas till 6,000 kronor.
Bibliotekarien föreslås placerad i lönegraden B 14 utom i Kalmar och Visby, där B 13 anses
måhända kunna vara tillräckligt, vaktmästaren i B 1. I och för arvoden åt amanuenser föreslås
ett gemensamt förslagsanslag högst 10,000 kronor. Slutligen föreslås ett anslag å extra stat för
konservering av äldre bokbestånd att utgå med 25,000 kronor för år under 5 års tid. Kostnaden
för uppvärmning, belysning och renhållning föreslås skola bestridas av vederbörande kommun,
likaså arvode åt de ytterligare biträden, som kunna behövas, t. ex. för öppethållande under
eftermiddagarna. Då ju landsbiblioteket på samma gång skall tjänstgöra som lokalt
folkbibliotek i vederbörande kommun, följer därav att något statsunderstöd ej kan tänkas utgå
till ett kommunalt eller som kommunalt fungerande folkbibliotek i städer, där landsbibliotek
är upprättat.
Det finnes emellertid även andra bibliotek än de ovan nämnda staten tillhöriga
stifsbiblioteken, med vilkas hjälp man med fördel skulle kunna uppbygga en
centralbiblioteksorganisation. Det är de stora kommunernas folkbibliotek, De större kommunala biblioteken
äro ju redan försedda med en hel del av den litteratur, som är av nöden i ett centralbibliotek.
Deras ledning är genom egen verksamhet fullt förtrogen med ett folkbiblioteks uppgifter. Med
en ökning av statsunderstödet, vilken torde kunna begränsas till ett jämförelsevis ringa belopp,
bland annat därför att man för detta ändamål synes kunna räkna på anslag även från
landsting, bör det bli möjligt för ett dylikt bibliotek att skaffa den ytterligare utrustning med hänsyn
till böcker och arbetskraft, som kan behövas för att det skall kunna göra tjänst som ett
centralbibliotek.
De båda linjerna för utbyggande av en centralbiblioteksorganisation behöva emellertid ej
utesluta varandra. I vissa delar av landet kan den ena vara att föredraga, i andra den andra.
Där staten sedan gammalt har ett stort och värdefullt bibliotek, som ställer ofrånkomliga krav på
ökade anslag, om det ej skall förfaras, kan det ligga närmast, att centralbiblioteket organiseras
som ett väsentligen av staten underhållet »landsbibliotek». Där åter det redan nu finnes ett väl
utrustat stadsbibliotek eller där förutsättningarna måste anses vara för handen för åstadkommande
av ett dylikt, synes det vara misshushållning, om ej staten skulle begagna sig av den möjlighet,
som där erbjuder sig, att med jämförelsevis ringa kostnader för staten bygga upp ett
centralbibliotek på grundvalen av det kommunala folkbiblioteket.
De län, där man snarast synes kunna tänka sig den senare av de båda ovan framställda
utvägarna föredragen, äro Stockholms (med Stockholms blivande stadsbibliotek som centrum),
Uppsala län (Uppsala stadsbibliotek), Jönköpings län (Jönköpings stadsbibliotek), Blekinge
(Karlskrona stadsbibliotek), Kristianstads (Kristianstads stadsbibliotek), Malmöhus (Malmö eller
Hälsingborgs stadsbibliotek, eventuellt båda), Hallands (Halmstads stadsbibliotek), Göteborgs och
Bohus läns (Dicksonska folkbiblioteket i Göteborg), Älvsborgs (Borås stadsbibliotek), Örebro
(Örebro stadsbibliotek), Kopparbergs (Falu allmänna bibliotek), Gävleborgs (Gävle stadsbibliotek),
Jämtlands (Jämtlands bibliotek i Östersund). I Östergötlands län (liksom i Malmöhus) finnas
två bibliotek lämpliga till centralbibliotek: Linköpings stifts- och Norrköpings stadsbibliotek.
Även om det förra givetvis med det snaraste böl utvecklas till »landsbibliotek», synas också i
fråga om detta län vissa skäl tala för att man där förr eller senare upprättar två centralbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>