Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Eckehart, Mäster. Undervisande tal jämte andra predikningar. Från grundtexten
övs. och med inledning av Richard Hejll. B. & B. 1922. 163 s. (Berömda filosofer
22.) Cdb. 3:50.
Det är odelat angenämt att stifta närmare bekantskap med denne märklige medeltidsmystiker.
Hans djupt personliga framför allt till nyplatonismen och Dionysios Areopagiten
anknytande spekulation har helt religiös karaktär, och de predikningar, som härmed föreligga i
förtjänstfull översättning, innehålla så mycken vishet och värme, så många sanningar, som skola
stå orubbade under alla tider, att envar där bör kunna finna något både för huvud och hjärta.
linledningen behandlas mystikens väsen med särskild hänsyn till Eckehart, om vilken även några
biografiska data lämnas. H. R—r.
Fjellstedt, Peter. Doktor Peter Fjellstedts Inledning till bibelns böcker utg.
av Olof Stagnér. A. B. 1923. 166 s. Cc. 2:75.
Ett lätt retuscherat avtryck av inledningarna till bibelns olika böcker samt av några andra
partier i Peter Fjellstedts bekanta och skattade bibelverk. Då Fjellstedts utläggning utkom
åren 1856—61, säger det sig självt, att det nu utgivna utdraget ingalunda kan anses motsvara
nutida krav i vetenskapligt avseende. Boken är ej fri ifrån störande tryckfel. E. E—m.
Heiler, Friedrich. Bönen. En religionshistorisk och religionspsykologisk
undersökning. Av förf. förkortad sv. uppl. Övs. [fr. ty.] av Gunhild Tegen.
Diak. 1922. 369 s. Litt. Cm. 7:75.
Det hör till ovanligheterna att ett vetenskapligt verk, allra helst en forskares förstlingsarbete,
upplever mer än en upplaga. Mycket sällsynt är helt säkert den framgång som kommit
Heilers bok om bönen till del. 1918 utkom den första gången; 1923 utgick den fjärde
tyska upplagan från trycket. Heiler har genom detta sitt arbete, trots sin ungdom, med ett
enda slag ryckt upp i allra främsta linjen av nu levande religionshistoriker.
Vad som framför allt utmärker Heilers föreliggande undersökning av bönen är den oerhört
vida religionshistoriska horisonten. Man häpnar över omfattningen av det religionshistoriska
vetande över vilket förf. förfogar. Och man gripes av förundran över vilken i sanning
månggestaltad och olikstämd företeelse bönen är. Men det är visst icke en oordnad stoffmassa förf.
lägger fram för våra ögon; då skulle hans framställning ej gjort skäl för namnet vetenskaplig.
Tvärtom ådagalägger han en ovanlig förmåga att ur inre grunder uppdela och så klargöra.
Att denna bok nu har blivit överflyttad till vårt språk kan hälsas med tillfredsställelse, ty
den torde få anses såsom klassisk på sitt område. Den svenske läsaren må blott icke göra sig
någon föreställning om en alltför lätt och bekväm lektyr. Boken kräver både tid och
eftertanke, och naturligtvis en någorlunda stor historisk bildning. Men den kan å andra sidan
giva mycket såväl till ökad kunskap om religionens allra väsentligaste livsyttring, som till inre
fördjupande i dess outgrundliga hemlighet. E. E—m.
Inge, William Ralph. Frispråkiga essayer. Övs. [fr. eng.] av August Carr.
H. G. 1923. 270 s. Ca. 5:75.
Förf., domprost vid S:t Paulskatedralen i London, är utan tvivel en av förgrundsfigurerna i
nutida engelskt andeliv. »Den dystre domprosten», som han brukar kallas, har ett inflytande
som långt ifrån är begränsat till de teologiska och kyrkliga kretsarna. Nej, hans uttalanden
uppmärksammas och kommenteras såväl i dagspressen som man och man emellan. Ett klart
huvud har han, och en ovanligt mångsidig och ingående förtrogenhet med skilda livsområden.
Men vad som mest utmärker mannen och hans författarskap är en sprudlande lust att säga
beska sanningar. Han äger en sällspord förmåga att avslöja varjehanda åskådningar i tiden,
som man varit böjd att hålla för självklara, såsom utslag av ganska tvivelaktig dogmatism.
Det vidast spridda arbetet av Inge torde vara hans »Outspoken essays», i tvenne
samlingar. Bland dessa har nu ett urval försvenskats. De medtagna uppsatserna bära följande
rubriker: »Min tro», »Anklagelsen mot kristendomen», »Institutionalism och mystik», »Paulus»,
»Ett kommande liv och odödlighet», »Framåtskridandet», »Civilisationens dilemma». E. E—m.
— —. Tidens andar. Övs. [fr. eng.] av J. Lindskog. Sv. k. st. 1923. 88 s. Ci. 1:75.
»Vårt släkte är lika benäget nu som någonsin att göra sig fetischer. Den enda skillnaden
mellan oss och vilden är att han gör sig en avgud av trä eller sten, medan vi kläda upp någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
