Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - I. Skön konst (med musik och teater)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta är ett grundläggande verk i modem svensk stadsforskning som söker förena
överblicken över stadens praktiska utveckling med den stadsplanemässiga och arkitektoniska.
Författaren har efter inledande antydningar om Göteborgs grundläggning, befolkande och första
historia följt de tre män, alla med namnet Carlberg, som förenat stadsarkitekt- och
stadsingenjörsämbetena från 1717 till 1814 och i detalj tecknat deras verksamhet. De ha haft stor betydelse
för utformandet av den enhetliga och allvarliga stadstyp som Göteborg än i dag äger; den mest
betydande av familjen var den siste, Carl Wilhelm Carlberg. Boken är gedigen och klart
uppställd och åtföljd av värdefulla förteckningar och register. Men framställningen har i allt för
hög grad fått formen av fortlöpande notissamling; man saknar en organisk och sammanhängande
skiss av den arkitektoniska utvecklingen. Oumbärlig för alla som äro intresserade
av stadshistoria. A. B—s.
Erixon, Sigurd, o. Kjellberg, Sven T. Ronneby byggnadshistoria under
1700- och början av 1800-talet. N. mus. 1918. 221 s. Ill., kart. (Svensk
byggnadskultur 1.) Icc. 15:—.
Kan vid direkt rekv. hos Nordiska museet erhållas för ett pris av 5:—.
Första bidraget till en skriftserie omfattande svensk byggnadshistoria, särskilt den
blygsammare bostadskulturen. Ronneby har valts till utgångspunkt, därför att det arkivaliska
materialet är rikhaltigare och bättre än för något likartat samhälle. Författarna följa Ronneby
utveckling fram till eldsvådan 1864 i fråga om stadsplan och de typiska dragen, gårdsplanen,
boningshusens utseende och fasta inredning, eldstäder o. d. Mer än hälften av boken utgöres
av avtryckta kartor och beskrivningar av bebyggda tomter. Boken är vackert illustrerad och
utstyrd, men vänder sig mera till specialisten än till den stora allmänheten. A. B—s.
Gauffin, Axel. Franska målningar. Urval och text. Nst. 1923. 64 s.
Ill. (Ur Nationalmusei samlingar 1.) Iej. 3:25.
Härmed påbörjas en ny serie bilderböcker med material ur Nationalmusei målningsförråd.
Den nuvarande vårdaren av målningarna, intendenten Gauffin, presenterar det franska måleriet
sådant det framträder i museet med början vid Sebastien Bourdon och slutande med Gauguin
och Cézanne. Textens första parti, om den franska tavelsamlingens tillkomst, framställer en
rad mycket litet kända fakta och är synnerligen nyttigt. Framställningen av måleriets
utveckling under huvudsakligen två århundraden är oklanderlig, men några av de moderna
karakteristikerna bli, på grund av kortheten, oklara för den icke initierade läsaren. Bilderna äro väl
valda men i sin verkan ojämna: den äldre konsten ter sig utmärkt, fastän Bouchers mästerverk
förlorar på det lilla formatet. Av de moderna göra sig Renoirs stora figurtavla och Manets
Stilleben gott; men de egentliga impressionisterna och nyhetsmännen fara illa, särskilt Pissarro
och Cézanne. Och en i sig själv mörk sak som Courbets Landskap med timmerhuggare är
olöslig och onjutbar. A. B—s.
Gustaf III:s opera. Minnesskrift utg. med anledning av Kungl. Teaterns
150-årsjubileum. 1773 l8/1 1923. Tisell 1923. 87 s. Ill., portr. Ijc. 5:—.
Förutom program vid några fästföreställningar innehåller den i typografiskt hänseende
mycket tilltalande lilla publikationen en studie av Holger Nyblom: Gustaf III:s opera,
förututsättningar och tillkomst, en kort historik (s. 23—87). Framställningen, som sträcker sig från
frihetstidens början fram till den nyinstiftade operans första verksamhetsår, bygger icke blott
på redan förut i tryck tillgängligt material, utan livas även av arkivaliska nyheter. Som
skildringen dessutom kan betecknas som lättflytande, förtjänar arbetet att uppmärksammas av de
musikhistoriskt intresserade. E. S—m.
Hahr, August. Västerås domkyrka. Beskrivning och byggnadshistorik.
Wennbergs bokh., Västerås 1923. 4:o. 136, s. Ill. Icc. 20:—.
Det är en detaljerad undersökning och beskrivning av den märkliga kyrkan, som förenar
gammalt och nytt i inre och yttre. Sålunda ett klarläggande av den ursprungliga byggnaden,
men även ett studium av sådana detaljer som altarskåp, gravstenar och epitafier och en hovsam
kritik av de senaste restaureringarna. Boken är ett led i den pågående utforskningen av svenska
kyrkor och vänder sig närmast till den arkitektur- och konsthistoriskt intresserade
allmänheten. På samma gång har den anknytning till hembygdsforskning och lokala intressen.
Författaren är Västerås-barn. A. B—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
