Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- L. Biografi (med genealogi)
- M. Antropologi och folkkunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att inpressa Richard Wagners sammansatta och vittfamnande personlighet i en skildring
av så snäva mått som den ovanstående erbjuder givetvis stora svårigheter. N., som äger större
lätthet att återge timade händelser än att analysera konstnärliga och andliga värden, lyckas
också bättre när det är fråga om att uppdraga de yttre levnadskonturerna än när det gäller att
skänka färg och de rätta proportionerna åt den gestalt, som reser sig i skildringens mitt. En
uppgift på sid. 49 att W. omarbetat Glucks Ifigenia på Tauris är att betrakta som tryckfel (bör
vara I. i Aulis). E. S—m.
Ödman, Nils Petrus. N. P. Ödmans bästa. Ur författarens skrifter,
»Svenska minnen och bilder». Fah. 1923. 318 s. Lc. 5:75.
Ödmans arbeten ha någon tid varit utgångna ur bokhandeln och för att avhjälpa denna
brist har nu föranstaltats ett urval i ny anordning. Det omfattar i huvudsak skolminnena från
Karlstad och värmländska landsbygden, däribland naturligtvis »Min första kondition» och
»Pellepojkarna», samt skildringar från Uppsalatiden, »Gamla Studentexamen» och »En afton
hos Böttiger». Till studentminnena får väl också räknas berättelsen om studentsångarnas
triumftåg, »Vår seger i Paris 1867». Ett urval av författarens dikter avslutar den vackra
volymen. B. M.
M. Antropologi och folkkunskap.
Elgström, Ossian. Hyperboreer. Reseliv och forskningar bland Jukkasjärvilapparna
1919—1920. A. B. 1922. 313 s. Ill., portr., litt. Mba. 17:50.
Under år 1920 samlade förf. för Nordiska Museets arkiv teckningar och fotografier av
redskap och övriga kulturföremål bland lapparna i Jukkasjärvi socken, och »Hyperboreer» är
en skildring av denna resa. Litterärt är boken ganska obetydlig, mattare än Lappalaiset (se
Bibl.-bl. 1921, s. 42); värdefullast torde illustrationsmaterialet vara. Vad det sakliga beträffar,
är ju dess bedömande en etnografisk specialitet och tillhör facklitteratur. Ett sådant
insamlingsarbete som det av förf. utförda är förenat med många svårigheter, varom han också varit
medveten, och den förnämsta är väl att avgöra, i vilken utsträckning nivellerande inflytelser utifrån
påverkat det mera primitiva och ursprungliga, men i själva det insamlade materialet har ju den
framtida arkivforskaren en ledning. S. S.
— —. Karesuando-lapparna. Etnografiska skisser från Köngämä och Lainiovuoma
1916—1919. Å. & Å. 1922. 4:o. 358 s. Ill., portr., kart., litt. Mba. 35:—, inb. 45:—.
Resultatet av förf:s samlingsarbete under åren 1916—19 (jämför Lappalaiset, Bibl.-bl. 1921
s. 42) för Nordiska Museets räkning föreligger här i en vacker utstyrsel som en rikt illustrerad
och brett lagd monografi, innefattande statistiska, administrativa m. fl. uppgifter, nomadliv,
renskötsel, redskap, husgeråd, bostäder, föda, kläder, hantverk, jakt, fiske, ornamentik, folktro. Då
boken närmast är en materialsamling, på sina ställen nästan en katalog, kan den endast ifrågakomma
för de största biblioteken. Dess värde beror väsentligen på det sakliga innehållet, varom
anmälaren saknar kompetens att yttra sig. »Att ett arbete av ett omfång och innehåll som detta
måste ha brister, allrahelst som det skrivits av en autodidakt, är jag fullt på det klara med»,
skriver förf. själv i sitt förord. Att han hopbragt ett omfattande material om den i titeln
nämnda lappgruppens nuvarande kultur, lär väl under alla omständigheter vara obestridligt. S. S.
Klaatsch, Hermann. Människans och kulturens tillkomst och utveckling.
Efter förf:s död utg. av Adolf Heilborn. Till sv. av E. Teiling. Tiden 1923.
411 s. Ill., kart. Ma. 9:75, inb. 12:50.
Bland naturvetenskapliga problem står oss väl intet närmare än frågan om människans
härkomst. Av populära framställningar äga vi redan en fullt vederhäftig, Leches bekanta
»Människan» (3 uppl., Nst. 1915, 3:75, inb. 7:—). Klaatsch var måhända mera spekulativt anlagd,
men står dock i regel helt på vetenskaplig grund, om ock åtskilliga av hans hypoteser förefalla
djärva och någon gång helt osannolika. I sina skildringar av kulturens förutsättningar och
utveckling går han vida utöver Leches framställning och har från alla möjliga källor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0098.html
