Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- M. Antropologi och folkkunskap
- N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En efter lapparnas olika karaktärsegenskaper ordnad sammanställning av citat från en mängd
av de otaliga författare som sedan Tacitus’ dagar yttrat sig i detta ämne. Boken utgör för
forskare en intressant och mycket omfattande excerptsamling, men blir för den som söker
upplysning om lapparnas psyke till föga ledning, då förf. kanske onödigt opartiskt framför de mest
motsägande omdömen, beröm och klander om vartannat, utan att själv någonsin taga ståndpunkt.
Vackert utstyrd och förhållandevis billig. T. K.
N. Geografi.
Andersson, Andy. En hötorgsgrabb i Afrika. Tjugufem års pionjärliv och
jaktäventyr i Rhodesia, portugisiska Öst- och Västafrika samt Kongo. W. & W.
1923. 218 s. Ill., kart. Np. 5:—.
Ett posthumt arbete av ganska originell art, men enl. undertecknads mening icke vidare
tilltalande Med en öppenhjärtighet, som ej saknar ett stänk av fräckhet, lägger förf. fram
sitt tämligen vilda liv, vilket visserligen vittnar om ett ovanligt fysiskt mod och om djärv
företagsamhet, men också om synnerlig brist på själskultur. Troligen var han varken bättre eller
sämre än den stora skara rough-riders, som utgöra en utväxt på civilisationen i nya länder, men
hela typen är rätt motbjudande, låt vara att försonande drag icke saknas. Trots de särdeles
infantila illustrationerna, teckningar av förf., hör boken till dem, som, liksom en del filmer, måste
åsättas beteckningen »barnförbjuden». C. S—g.
Aslagsson, Olai. Med snålskjuts. Upplevelser på amerikanska järnvägar.
Till sv. [fr. no.] av Robert Larsson. Gle. 1923. 172 s. Nqa. 3:25.
»Med snålskjuts» har kanske en mera novellistisk anstrykning än det nedanstående arb. av
Ericsson. Förf. skildrar en del typer från arbetarproletariatets bottenskrap, de kringresande
arbetarna, som flacka kontinenten runt efter tillfälligt arbete. Järnvägsbiljetter skulle sluka
mer pengar än dessa människor någonsin kunna förtjäna, och gratisåkningen är deras stora
huvudproblem. Man kan bli expert på den saken i Aslagssons bok, om man så skulle önska.
Men i övrigt är boken inte särdeles nöjsam, och de djävlar i människohamn, som han med
en viss förkärlek skildrar, äro föga tilltalande bekantskaper. G—a L.
Börrisson, Elin, I de svartas land. Sv. missionsförb. 1922. 230 s. Ill. Np. 3:75.
Från Nedre Kongo, där förf. är missionär. Innehållet mest ur växt- och djurvärlden. Avslutningen,
»Folk», ett bra kapitel om de vitas strid mot människooffer och häxförföljelser. S. S.
Bremer, Fredrika. England om hösten år 1851. Utg. och kommenterad
av Klara Johanson. Nst. 1922. 185 s. Ne. 5:75, inb. 7:25.
På hemresan från sitt bekanta besök i Förenta Staterna dröjde Fredrika Bremer sex veckor
i England. Det var det stora utställningsåret 1851. Hon har besökt Kristallpalatset, Stratford
on Avon, Manchester och Birmingham, men man behöver inte läsa många rader för att förstå,
att fabriksstäderna intressera henne vida mer än Shakespeare och världsexpositionen. Hon har
sett Albert och Viktoria och den lille vackre gosse, som eftervärlden känner under namn av
Edvard VII, hon har mött den åttioårige hertigen av Wellington på utställningen och hört
folket hurra, då man igenkände den populäre mannen från Waterloo, och hon har bevittnat den
ungerske upprorsledaren Kossuths triumfatoriska ankomst till London, men hennes själ och
varma hjärta det är inte hos dem, det är hos Londons fattiga, i Manchesters trasskolor och
utslitna lärarinnors ålderdomshem. Ovillkorligt gör man en jämförelse med den bokflod,
varmed våra dagars resenärer översvämma våra boklådor. Vilket oändligt estetiskt intresse, men
hum stort är det sociala? Fredrika Bremers engelska bok är givetvis nu, efter 70 år, icke
direkt aktuell. För den historiskt intresserade är det dock annorlunda. Även om han icke kan
gilla alla hennes reflexioner och t. ex. måste finna, att »den symboliska profetian om en
utveckling av den högsta materiella och den högsta ideella verklighet», i Förenta Staterna, som
förf. tycks tro sig kunna ana, ingalunda gått i fullbordan, är han tacksam, att arbetet blivit
lätt tillgängligt. Egendomligt nog har det nämligen på vårt språk förut endast utgivits »i den
förgängliga skepnaden» av en räcka följetongsartiklar i Aftonbladet 1852.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:12:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1924/0100.html
