Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - N. Geografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I kommenterade statistiska tabeller uppvisar förf. befolkningsrörelsen inom området, så
långt tillbaka detta låter sig göra, och visar, hum stark folkminskningen varit sedan 1860-talet,
samt framhåller i samband härmed företeelsens orsaker. Därjämte innehåller arbetet en översikt
av bygdens geografiska förhållanden. S. S.
Brodin, Linus. Fryksdalens herrgårdar och bruk. D. 1. Förf., Karlstad
1923. 143 s. Ncv. 3:—.
Såsom jag i tidigare anmälningar (se t. ex. Bibl.-bl. 1923, s. 178) framhållit, är i Värmland
intresset för hembygdens äldre kultur och historia för närvarande mycket starkt och tager sig
uttryck i sammanslutningar eller publikationer av skilda slag. En gård av detta intresse, som
är värt allt erkännande och all uppmuntran, är det arbete om den genom Gösta Berlings saga
välbekanta bygd, vilket utkommit i en första del. Det är närmast en redogörelse för de olika
gårdarnas ägare, icke kulturskildringar, ehuru drag av sådana förekomma. Förf. har bedrivit
källforskningar och litteraturstudier samt antecknat lokaltradition och därmed åstadkommit en
uppslagsbok med en rikedom av personaluppgifter av värde och intresse, och det är att hoppas,
att såväl denna som följande delar av det prisbilliga arbetet finna vägen åtminstone till de
värmländska biblioteken. Förf. erkänner själv, att brister vidlåda hans kapitel, och det vore
orätt att förneka det. Ett par små exempel må anföras. På ett ställe återgiver förf. några i
ett latinskt brev i genitiv förekommande personnamn såsom namn, t. ex. Beronis Niclasson i
st. f. Bero. Hildebrand Uggla, som förf. icke har full visshet om, hade han lätt kunnat
identifiera i uppsatsen Släkten Uggla i En bok om Värmland, del II, där denne U. just nämnes som
ägare av Rottneros. Den på s. 75 återgivna traditionen om grevinnan på Apertin borde
kompletterats med den av E. Herlenius (i Värmland förr och nu 1920) gjorda utredningen. Över
huvud taget kan ett ingående studium av den rika litteraturen om Värmland på många punkter
komplettera och korrigera egna forskningar. S. S.
Bucht, Henning. Där svenskt och finskt mötas. Äldre bygdeanteckningar
från Tornedalen. Lb. 1923. 206 s. Ncx. 3:75.
En samling lokalhistoriska skisser från det äldre Haparanda och en del humoresker och
folklivsskildringar från Tornedalen, kryddade av en blid, litet gammaldags humor och fyllda av
varmhjärtad sympati för skildringarnas föremål. Torde vara av övervägande lokalt intresse. T. K.
Hallenborg, J. F. Inlands, Fräkne och Torpe härader genom tiderna. Några drag
ur deras historia. Hallmans bokh., Uddevalla 1923. 211 s. Ill., litt. Ncf. 5:—.
Efter en inledande översikt av Bohusläns geologiska, arkeologiska och tidigare historiska
förhållanden behandlar förf. utförligt i två avdelningar Inlands, Fräkne och Torpe härader med
deras särskilda socknar och redogör i några slutkapitel för de båda häradernas gemensamma
ekonomiska sammanslutningar. Särskilt för äldre tid vila de meddelade notiserna i huvudsak
på de kända standardverken av Holmberg, W. Berg, Skarstedt m. fl., i någon mån också
på domböcker och andra arkivalier. De historiska forskningarna äro ej så djupgående och
en strängare kritik i såväl den naturvetenskapliga som historiska delen hade nog varit önsklig.
Alldeles onödigt är t. ex. att återge Ödmans föråldrade etymologier för ortnamnen, så mycket
mer som en stor del av dessa nyligen behandlats i lätt tillgängliga arbeten av professor
Lindroth. Lantbruks- och skolförhållanden få en relativt fyllig behandling och vad som meddelas
därom är det som företrädesvis förtjänar beaktande i boken. B. M.
Kjöllerström, P. A. Socknar i Vestergötland. M. Ekeskogs bokh.,
Ulricehamn 1921. 73 s. Ncy. 1:—.
Från samma utgångspunkter som i sitt större arbete Westergötland såsom landskap (se
nedan) tar förf. här upp till behandling de kyrkliga förhållandena i Västergötland och söker
komma den från anglosachsiska länder importerade frikyrkligheten till livs. Han hinner dock
slunga sitt anatema även mot åtskilligt annat i nutiden som illa stämmer med hans ideal av
gammalt och fornt. B. M.
— —. Westergötland såsom landskap. M. Ekeskogs bokh., Ulricehamn 1919. 470 s. Ncy. 3:—.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
