Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om kravet på ett tekniskt centralbibliotek i Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tekniska högskolans bibliotek bleve stommen till ett tekniskt centralbibliotek,
vilket under alla omständigheter synes akademien böra uppföras i närheten av
Tekniska högskolan.
Akademiens förslag remitterades av Kungl. Maj:t till Tekniska högskolans
styrelse och sedermera även till Kommerskollegium.
I sitt utlåtande i ärendet framhåller även Tekniska högskolans styrelse de »påtagliga»
fördelarna för högskolan av en utveckling av dess bibliotek till tekniskt
centralbibliotek, och betecknar Ingeniörsvetenskapsakademiens förslag varå bästa
vägen att vinna det åsyftade målet, under förutsättning likväl att centralbiblioteket
förlägges i intimt samband med högskolans övriga lokaler.
Kommerskollegium betonar betydelsen för den allt mera skärpta internationella
konkurrensen för fulländning av arbetsmetoder och produkter. »Fördenskull
lärer det nu mera än någonsin varå av vikt», yttrar Kommerskollegium, »att från
det allmännas sida särskild hänsyn tages till det tekniska forskningsarbetets behov
av nödiga hjälpmedel. Ett väl ordnat tekniskt biblioteksväsen hör otvivelaktigt till
förutsättningarna, icke blott för ett framgångsrikt bedrivande av grundläggande
studier, utan även, och i än högre grad, för självständig verksamhet till ernående
av framsteg på ifrågavarande område. Vad Ingeniörsvetenskapsakademien i sådant
avseende anfört, finner Kommerskollegium ovedersägligt» liksom även sambandet
mellan frågan om centralbiblioteket och utvecklingen av Tekniska högskolans egen
biblioteksfråga synes kollegium i alla händelser ligga i öppen dager, varför det
förordar såsom angeläget att en utredning snarast möjligt kommer till stånd.
I stort sett har den tekniskt-vetenskapliga litteraturen varit representerad i
Sverige huvudsakligen i det forna Teknologiska institutets, nuvarande Tekniska
högskolans bibliotek, som grundades år 1826 och redan då räknades såsom ett
av institutets allra viktigaste studiehjälpmedel. Redan år 1850 gjordes
bibliotekets samlingar tillgängliga för hemlån och räknas det från denna tid såsom ett
offentligt, även för en utomstående allmänhet tillgängligt bibliotek. I själva verket
betyder en utveckling av högskolans bibliotek till ett centralbibliotek för teknikens
män icke någon grundförändring i dess nuvarande uppgifter utan i huvudsak blott
en ökning i dess resurser att kunna tillfredsställa de ökade fordringar som med
fog böra kunna ställas på ett nutida tekniskt vetenskapligt bibliotek av allsidig art.
Om än Tekniska högskolans bibliotek i närvarande stund ej omfattar den
facklitteratur, som är nödvändig för att någorlunda fylla Tekniska högskolans eget
behov, så är likväl Tekniska högskolans bibliotek redan för närvarande landets
största och mångsidigaste tekniskt-vetenskapliga bibliotek. Detta förhållande har
också av Ingeniörsvetenskapsakademien beaktats, då den föreslår Tekniska
högskolans bibliotek såsom bas för det tekniska centralbiblioteket. Därjämte har av icke
ringa betydelse för detta förslag varit den omständigheten, att Tekniska högskolans
bibliotek i varje fall står inför den överhängande nödvändigheten av erhållande av
en nybyggnad vid Valhallavägen av icke obetydliga dimensioner, men kanske har
i än högre grad det förhållandet spelat in, att Tekniska högskolans lärarekår utgör
en elitkår av fackmän och specialister, representerande teknikens vitt skilda grenar,
med vilka ett blivande centralbibliotek skulle komma att stå i intim kontakt till
stor fördel för bibliotekets ändamålsenliga verksamhet.
Några detaljer med avseende på organisationen av ett centralt tekniskt
bibliotek hade akademien icke ansett sig böra framlägga på frågans dåvarande
outredda stadium. En schematisk sammanställning av de synpunkter, som därvidlag
kunna varå att beakta har jag lämnat i en reseberättelse år 1921, och även i
tryck år 1922 i skriften »Biblioteksstudier i U. S. A. jämte riktlinjer för ett svenskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
