Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jörgensfästen är först och främst en skarp satir mot det slags religiositet, som förträffligt
förstår att göra geschäft t. o. m. med det heliga. Framställningen har lånat drag från
helgonlegenden, och sådana moderna underverk som t. ex. de i Lourdes komma snarast läsaren i
tankarna, vilket inte utesluter, att målet för satiren kan varå beläget på nordligare breddgrader.
Hjälten är en äventyrare, som ger dramatiskt liv åt handlingen, och förf. utvecklar en rik och
frodig fantasi både i helhetsbild och i detaljer. B. M.
Defoe, Daniel. Kapten Singletons äventyr. Övs. [fr. eng.] av Hugo Hultenberg.
Nst. 1924. 335 s. Hcee. 5:75, inb. 7:50.
Defoe lever kvar hos eftervärlden endast genom sin Robinson Crusoe, fastän han, såsom
prof. Schück visar i en instruktiv inledning, författat en hel följd romaner och genom dem gjort
en banbrytande insats i denna konstarts historia. Kapten Singletons äventyr (på en färd tvärs
genom Afrika och under vidsträckta sjörövarresor) är för sin tid märkligt realistisk och
åskådlig och kan nog mäta sig med mången äventyrsroman som produceras ännu i våra dagar. Men
även som ungdomsläsning betraktad är den dock väl enformig och för torftig för att kunna
vinna större skaror läsare. B. M.
Hamsun, Knut. Svärmare. Till sv. [fr. no.] av Märta Lindqvist. Sv.
andelsf. 1923. 94 s. Hceda. 2:25.
Boken, som ursprungligen utkom 1904, tillhör det senare, mera realistiskt betonade skedet
i Hamsuns författarskap.
Berättelsen, förlagd till en liten norsk kustby, är intressant och välgjord, även om den
ingalunda kan räknas till förf.s bästa arbeten. H. K.
Ibáñez, Vicente Blasco. I katedralens hägn. Övs. [fr. spa.] av Bruno Lindblom.
Nst. 1924. 410 s. Ucek. 8:—, inb. 9:75.
En roman om en ung man, vars barndom förflutit bland Toledokatedralens tjänande personal,
som hans förfäder led efter led tillhört. Han har emellertid på resor i Europa med
glödande idealitet insupit revolutionära läror, har därför överallt förföljts av polisen och nu
slutligen återkommit till sin släkt, där han någon tid för en fredad tillvaro »i katedralens
hägn». Han kan dock ej underlåta att predika sin antiklerikala, människoälskande kommunism
för de okunniga han umgås med, och som vanligt blir hans idealitet nedsmutsad av deras
åstundan att omsätta den i en handlingens propaganda, som han ej gillar men som måhända
med mer nödvändighet än författaren tror blir dess följd. Berättelsen avbrytes ofta av långa
historiska och kulturhistoriska utvikningar om Spaniens historia och orsakerna till dess förfall,
som förf. ser med smärta. Icke desto mindre är denna bok ett verkligt diktverk och gör ett
Tätt mäktigt intryck, och katedralens atmosfär och livet i dess skugga, från de högstes till de
lägstes, är givet med imponerande kraft. F. V.
Johnston, Harry. Gay-Dombeys. Roman. Med en inledning av Anders
Österling och ett företal av H. G. Wells. Övs. [fr. eng.] av Hildegard
Wieselgren. A. B. 1924. 457 s. Hcee. 7:50.
Sir Harry Johnston hade skapat sig ett namn som naturvetenskapsman, forskningsresande
och framskjuten medlem av den brittiska kolonialförvaltningen i Afrika, innan han vid 57 års
ålder debuterade som romanförfattare med Gay-Dombeys. Till formen är detta hans arbete
också ovanligt, en fortsättning på Dickens’ roman om den stora rederifirman Dombey & son
(Grkat. 2, s. 47). Det ger intima skildringar från de kretsar som varit med om att bygga upp
det brittiska imperiet under de senaste femtio åren, statsmännens, citymagnaternas och
kolonialadministrationens. Initierade — i vidsträckt omfång — lära utan större svårighet skönja
verkligheten genom mystineringens tunna slöja. Både den Dickenska formen och nyckeln till
personförteckningen kan dock en svensk läsare lämna obeaktade; svårligen kan han finna en mera
underhållande väg till att lara känna och förstå andan i engelsk imperialism. Dess
representanter stiga här fram för hans ögon med livets friskhet och fullhet. B. M.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
