Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Bibliotek i Sönderjylland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BIBLIOTEK I SÖNDERJYLLAND.
Av Fil. mag. Ingeborg Heintze.
Hur det går till att »bygge et Biblioteksvæsen op paa saa godt som bar Bund»,
när de viktigaste förutsättningarna, ett levande intresse och offervillighet, finnas
kan man studera på nära håll i Sönderjylland. Där har efter »genforeningen»
uppstått ett välordnat bibliotekssystem på otroligt kort tid.
Ty det är inte bara de politiska, historiska och ekonomiska banden som återknytas,
impulserna måste också få spelrum i den andliga kulturen. De hemvändande
måste beredas tillfälle att på dansk grund åter höra språkets och böckernas röster,
»genforeningen» måste också på det område av den andliga kulturen, som
representeras av litteraturen, fullt ut förverkligas. Mot denna bakgrund ser man
åtminstone efter några flyktiga reseintryck under en kort sommarmånad
biblioteksväsendets raska utveckling i Sönderjylland.
Hur var det före »genforeningen»? Under kriget låg arbetet så gott som nere.
Dessförinnan låg biblioteksväsendets tyngdpunkt för Nordslesvigs del i »Folkehjem»
i Aabenraa, där »Sprogforening» hade sitt huvudsäte. Men brist på medel och
gåvor gjorde att verksamheten var starkt beskuren. Då stunden kom för att ta
itu med saken på dansk mark, blev det därför nödvändigt att så gott som börja
från grunden.
Förutsättningen skapades av den danska bibliotekslagen av år 1920. Pengar
och gåvor strömmade in, och biblioteksväsendet kunde på allvar organiseras.
En plan för hela området upprättades. Den gick ut på inrättandet av en mindre
handbokssamling i varje skola, delvis avpassad för skolans bruk, men samtidigt
avsedd att tillfredsställa det mera elementära kunskapsbehovet hos befolkningen.
I socknens mittpunkt skulle upprättas själva sockenbiblioteket med ett större bibliotek,
omfattande böcker i praktiska ämnen samt till belysande av den danska
samhällsordningen. Sockenbiblioteket hade plats för såväl facklitteratur som skönlitteratur
och barnböcker, vilka skulle tillhandahållas genom direkta lån eller vandringsbibliotek.
En mera omfattande typ utgjordes av »oplandsbiblioteket», innefattande flera socknar
såvida dessa hade ett naturligt samlingsställe i ett stationssamhälle eller dylikt. I detta
fall skulle facklitteraturen, skönlitteraturen och barnböckerna uppsättas i centralen,
en den mindre handboksamlingen i skolorna och en den större i sockenbiblioteken,
medan centralens handbibliotek ytterligare utvidgades med litteratur inom det danska
kulturområdet. Denna plans grundlinjer ha i stort sett följts.
Bibliotekens tillväxt sker på lång sikt, men de första inköpen åsyfta sådan
litteratur, som har den största läsekretsen. I första rummet tänker man på
barnböckerna — läslusten bland barnen är stor — på skönlitteratur för vuxna samt
på handböcker för praktiska behov.
För att på detta sätt kunna bygga upp bibliotek från grunden har man fått
omfattande hjälpkällor. Först kan nämnas en bokgåva som Sönderjydsk Fond
insamlade genom hänvändelse till danska allmänheten. Den var av imponerande
storlek men kunde på grund av sin tillfälliga prägel blott användas till att fylla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0015.html
