Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - D. Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bandets berömda aforismer i levnadsvishet i vårdad översättning och med inledning och noter
härmed presenteras för svenska läsare. Med spänd förväntan torde den oinvigde gå till verket,
att höra, hur pessimismens filosof par préférence giver anvisningar till att göra den tillvaro,
som vi trots allt föredraga framför döden, så angenäm som möjligt. Då en eudemonologi är
oförenlig med Schopenhauers filosofiska ståndpunkt och konsekvenser, framlägger han
densamma för sig på rent empirisk grundval, och så har Schopenhauer kunnat skänka en
djupsinnig och manligt skriven för alla läsvärd handledning till en lycklig tillvaro, vars normer vi
lätt kunna fatta ur hans ord, att blott dåren löper efter livets njutningar och blir bedragen,
men den vise undflyr dess onda. H. R—r.
Schwegler, Albert. Filosofiens historia i dess grunddrag. Genomsedd och
tillökad av J. Stern. Övs. fr. ty. av Sven Rosén. A. & W. 1924. 448 s.
Db. 10:—.
Schweglers arbete ger en grundlig och vederhäftig framställning av de filosofiska idéernas
utveckling. På vissa punkter är det emellertid föråldrat. Stilen är något för torr och tung,
framställningssättet för litet levande för att tilltala en större läsekrets. G. A.
Vannérus, Allen. Materiens värld. Konturer. A. B. 1925. 198 s. Dj. 4:75.
En grundlig och överskådlig framställning av den moderna fysikens världsuppfattning,
särskilt med hänsyn till Einsteins relativitetsteori och den moderna atomläran. Arbetet
förutsätter någon bekantskap med den moderna naturforskningens elementer för att kunna fullt
tillgodogöras. Av särskilt intresse är den inblick i författarens filosofiska världsåskådning, som
man får i slutkapitlet »Kosmologiska vyer». G. A.
— — . Ursprungens filosofi. Studier. Därtill ett kapitel om »världens undergång».
A. B. 1925. 239 s. Dj. 9:50.
En gedigen och intressant orientering över utvecklingens problem mot bakgrund av den
egenartade världsuppfattning, som den kände tänkaren framställt i sina föregående filosofiska
arbeten. Framställningen är klar, ofta fänglande, men lider stundom av onödig bredd och
omständlighet. På grund av sin terminologiska apparat fordrar boken av läsaren vissa filosofiska,
och allmänt naturvetenskapliga förkunskaper. G. A.
— — . Det yttersta. Tankegångar. A. B. 1924. 103 s. Dj. 2:25.
Författarens uppfattning av filosofien som ett encyklopediskt helt har i hans system givit
rum även för en metafysik. Med utgångspunkt i den givna verkligheten följer han här sina
egna tankegångar ut över erfarenhetsvärldens gränser till det transfaktiska. Det gäller för
honom icke minst att se, om den pluralistiskt präglade psykofysiska realism, som han tidigare
hävdat (jfr Metafysik, 1914), ännu står sig. Det resultat i samma riktning, till vilket förf.
nu kommer, får bli uttrycket för det enda sätt, på vilket han för närvarande uppfattar det
yttersta. Boken kan icke utan vidare sättas i var mans hand, därtill är den för spekulativ,
och det fordras en viss grad av filosofisk skolning för att helt kunna tillgodogöra sig
densamma. Givet är emellertid att de, som tidigare sysslat med Vannérus, även böra skaffa sig
detta bidrag till hans systembyggnad. H. R—r.
Åkesson, Elof. Norströmiana. Fynd, förstudier, kritik. Sv. k. st. 1924.
203 s. Dbe. 4:—.
Länge lär det väl ännu dröja, innan helhetsbilden blir helt klar av en så mångsidigt och
kulturellt anlagd tänkare som Vitalis Norström. Elof Åkesson är ju redan ett välkänt namn,
då det gäller Norströmsforskningen. Här har han nu samlat tio små uppsatser, dels förut
publicerade och nu delvis omarbetade, dels nya. Till dessa — vi nämna »Till filosofiens
begrepp», »Kring religion och tanke», »Esaias Tegnér och Vitalis Norström» samt uppsatserna
om Norströms ställning till boströmianismen och till naturvetenskaperna — bör den gärna gå,
som söker fullständiga bilden av Norströms liv och lara med intressanta delvis nya dokument
och vederhäftiga upplysningar och utredningar. Författarens kritik i boken av Ernst Liljedahl»
bekanta Norströmsbiografi är icke det minst viktiga. H. R—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
