Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- L. Biografi (med genealogi)
- L. Biografi: särskilda personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är det gestalter ur Frankrikes historia, som framdragas, Maria Antoinette, hertigen av Enghien
och drottning Hortense. Sist i »Justitiepalatsets klockor» träda oss till mötes framstående
advokater alltsedan den stora revolutionen. För större bibliotek synes boken mycket lämplig. S. Sch.
L. Biografi: särskilda personer.
Adlersparre, Georg. Dahlgren, Lotten. Excellensen på Gustafsvik. Några,
drag ur Georg Adlersparres levnad. W. & W. 1925. 168 s. Ill., portr. Lc. 5:75.
Förf. lämnar först en skildring av spridda drag ur Adlersparres levnad och meddelar sedan
utdrag bl. a. ur brev, som A. skrev under åren 1824—35 till sin granne kammarherre Olof
Nordenfeldt å Björneborg i Värmland. Någon självständig värdesättning av G. A. säger sig
förf. ej ha vågat sig på, men hon sätter honom i alla fall betydligt högre, än historikerna nu
äro benägna för; dock förbiser hon ej helt hans fel. Bokens värde höjes av noter i slutet. S. Sch.
Andersen, Hans Christian. Heimer, Astri. Den danske sagodiktaren i
Sverige och bland svenskar. Gle. 1925. 205 s. Ill., portr., litt. Lb. 4:25.
Arbetet behandlar med mycken entusiasm och någon sentimentalitet H. C. Andersens förbindelser
med Sverige och svenska personligheter (Fredrika Bremer, Atterbom, Jenny Lind, i
vilken han var olyckligt förälskad, Bernhard von Beskow m. fl.). Det äger knappast något
självständigt värde men kan kanske försvara sin plats som komplement till den eljest tämligen
knapphändiga svenska litteraturen om Andersen. O. W—n.
Beylon, Jean François. Swahn, Waldemar. Beylon, Sveriges store okände.
H. G. 1925. 245 s. Ill., portr. (Hist. miniatyrer.) Lb. 4:75.
Titeln är en smula mera romantisk än vad innehållet berättigar till; den är också hämtad
från en i historiska frågor så pass tvivelaktig auktoritet som Crusenstolpe. Beylon var icke
stor, och okänd var han icke heller. Han var en taktfull, klok och hederlig man, schweizare
till börden och till sin ställning lektör hos drottning Lovisa Ulrika, som mera genom
omständigheternas makt än genom eget initiativ kom att spela en ganska viktig roll i det svenska
hovets politik, särskilt före statsvälvningen 1772, men någon diplomat av ingripande betydelse
var han aldrig och sökte heller aldrig själv att gälla för någon sådan. Förf. har skildrat honom
efter delvis nya källor, och framställningen saknar icke intresse som kulturbild från det svenska
1700-talet, om än rätt många ovidkommande detaljer i onödan medtagits. En del språkliga
enskildheter torde kunna korrigeras. I Linnécitatet s. 63 avses ej det svenska »stämma» utan
det latinska »stemma», släkt, härstamning; s. 191 bör säkerligen stå Ressources contre l’ennui,
ej l’ennemi o. s. v. Utstyrseln är smakfull och elegant. O. W—n.
Bremer, Fredrika. Kleman, Ellen. Fredrika Bremer. Lb. 1925. 288 s.
Portr. (Svenska kvinnor 3.) Lc. 5:75, inb. 7:25.
En innehållsrik och värdefull biografi, intressant bl. a. genom de nya upplysningar om
släkten Bremer, som författarinnan hämtat ur finländska källor. Värdesättningen av Fredrika.
Bremers författarskap kan måhända på sina ställen diskuteras, men i huvudsak är framställningen
erkännansvärt fri från överdrifter. Boken kan anbefallas speciellt till läroverksbibliotek och
likartade boksamlingar. O. W—n.
Carlyle, Thomas. Hagberg, Knut. Thomas Carlyle. Romantik och puritanism
i Sartor resartus. Nst. 1925. 356 s. Litt. Lb. 8:25.
Ett försök att idéhistoriskt och psykologiskt analysera den föreställningsvärld, ur vilken
Carlyles egendomliga förstlingsverk vuxit fram. Arbetet är emellertid i sin helhet föga givande,
dels på grund av författarens brist på vetenskaplig metodik, dels även av. den anledningen att
han i alltför stor utsträckning skattat åt sin böjelse för paradoxala och aforistiska
sammanställningar. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0069.html
