Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Engelska ungdomsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under lärarens överinseende och med direkt användande av bibliotekets uppslagsböcker.
Detta senare har blivit mycket populärt såsom ett av de mer effektiva
sätten att lära barnen komma till rätta med böckerna. Ty alltmer beaktar man,
att det är viktigare att sätta barnen i stånd till att själva kunna skaffa erforderliga
upplysningar än att låta dem inhämta en massa minneskunskap, som de ändå förr
eller senare glömma.
De engelska ungdomsbiblioteken förfoga vanligen över ett stort rum, som samtidigt
tjänstgör som utlåning, referensbibliotek och läsrum. Runt två eller tre av
väggarna stå låga hyllor, en vägg är lämnad tom och vitmenad för skioptikon.
Bord och stolar äro särskilt avpassade för större och mindre barn. Ibland är en
del av rummet avskilt för barn, som vilja läsa sina läxor eller skriva uppsatser
och göra översättningar med hjälp av bibliotekets lexikon. Väggarna äro prydda
med tavlor och teckningar, ofta riktiga konstverk, som kunna tilltala barn. Stora
anslagstavlor med trevliga affischer angående aktuella händelser eller »dagar» söka
på allt sätt tilldraga sig uppmärksamheten.
Barnen få i regel hemlån efter tillåtelse av målsman eller lärare, vanligen en
bok i veckan. Det kan då knappt bli tal om, att barnen läsa för mycket eller
försumma andra uppgifter för böckerna. Genom föreläsningar och demonstrationer
samt framför allt genom sagoaftnar för större och mindre barn söker biblioteket
påverka deras smak för god läsning och väcka deras intresse för fria studier. En
god hjälp att illustrera sagor och föreläsningar, där skioptikon icke räcka till, är
illustrationssamlingar, som barnen själva få göra av utklipp ur kasserade böcker,
tidskrifter och kataloger, varhelst det finns något att använda. Dessa bilder uppklistras
på lika stora pappskivor, katalogiseras och förvaras i skåp. De lånas också
ut till skolundervisningen, när så önskas.
Ytterligare ett sätt att stimulera barnens självverksamhet är att anordna läsecirklar
och föredragsklubbar, antingen helt skötta av barnen själva eller under
någon äldres ledning.
Att ungdomsavdelningen under sådana förhållanden ställer alldeles speciella
fordringar på bibliotekarierna är tydligt. De böra som nämnt känna till arbetet
vid Fröbelinstitut och liknande anstalter och vara hemma i barnpsykologi, ha förmåga
att välja och berätta sagor och rita trevliga affischer, som barnen giva akt
på och uppskatta samt kunna hålla föredrag i skolor och leda de äldre barnens
lektioner i bibliotekets rätta användning,
Croydon, som i så många avseenden är ett föregångsbibliotek, har också en
välorganiserad ungdomsavdelning, som i mycket förverkligat de amerikanska idealen.
Tidigt hade Croydon en avdelning för barnen i utlåningsexpeditionen och skickade
vandringsbibliotek till skolorna med ombyte av böcker en gång om året. 1920
öppnades ett särskilt ungdomsbibliotek »The junior library» i ett stort rum i
huvudbiblioteket. Nu har också vardera filialen sin ungdomsavdelning. Hela bokbeståndet
uppgår till 13,000 band, antalet låntagare under tolv år till 9,000. Antalet rådfrågade
och utlånade böcker uppgick under 1924 till 192,000 eller i medeltal 600 om dagen.
Vid inredningen har man tagit hänsyn särskilt till barn i nioårsåldern med
möbler avpassade för dem. Tavlor och blommor ge det stora, ljusa rummet ett
glatt och hemtrevligt intryck. Det tjänstgör som utlåning och läsrum på en gång
och kan utan svårighet på kvällarna användas till föreläsningar med skioptikon
och för sagoaftnar. Föreläsningar hållas minst en gång i veckan, sagoaftnar betydligt
oftare. Önskemålet är att få en sagoafton varje dag, då man inte vill släppa in
fler än tjugo barn i taget för att bibehålla en så intim stämning som möjligt. För
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
