Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Skol- och barnbibliotek
- Sagor och berättelser för barn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKOL- OCH BARNBIBLIOTEK.
SAGOR OCH BERÄTTELSER FÖR BARN.
Till julen 1925 utkom en beklämmande mängd sagosamlingar. Om de flesta
av dessa kan sägas att de äro fullständigt obehövliga, blottade som de äro på
skapande fantasi och äkta sagostämning. »I stället för den vackra, i bästa mening
enkla och folkliga Sagan kommer till barnen en riktig tossa, utstyrd i skrikande
färger och behängd med en massa bjäfs och trams och marknadsgrannlåt», eller
också drypande av sentimentalitet och en symbolik så djupsinnig att den går
barnen alldeles förbi. Överproduktionen på detta område har nog främst sin
grund i alla jultidningar, kalendrar, häften och småtryck, som välla in över
juldisken och för vilkas räkning beställas sagor i mängd av mer och mindre kända
leverantörer. Det dröjer ju inte länge innan dessa ha publicerat så många nummer
att det räcker till en bok. Och de äro ej få som tro sig kallade att berätta för
barn. »Nur der Dichter darf zu den Kindern reden» har en vis man sagt. Men
nu anser sig hart när vem som helst äga det privilegiet — utom diktarna.
Kännetecknande för de moderna sagorna är bl. a. deras korta livslängd. Barnen
själva minnas dem knappt från morgon till middag, och nästa jul frågar ingen
efter de sagor som trycktes i fjor. Även detta mot sagans idé, ty den är att
sagan skall vara en central punkt i barnets liv och i dess fantasi och sedan som
minne följa upp genom åren. Mot den gängse överproduktionen torde knappast
något effektivt kunna göras. Så mycket bör dock iakttagas vid biblioteken att den
gamla goda sagodiktningen främst skall vara representerad, t. ex. bröderna Grimms,
Hyltén-Cavallius’, Asbjörnsen & Moes och Andersens sagor, urval av sagorna i
Tusen och en natt samt olika länders folksagor. Först därefter böra moderna
sagor komma i fråga och då främst av våra erkänt bästa sagodiktare, t. ex.
Helena Nyblom, Anna Wahlenberg, Jeanna Oterdahl, Hjalmar Bergman, Elsa
Beskow. Men till och med för dessa lurar överproduktionens fara.
I mängden av till julen utkomna sagor finnas emellertid en del att ta vara på.
Men som helhetsomdöme gäller att det knappast är någon skada skedd om ingen av
de moderna samlingarna kommer till biblioteken, och att flertalet ej bör komma dit.
Gurli Linder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0130.html
