Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Centralbiblioteket i äldre boksamlingar i Odense
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härmed inrättades det bibliotek, som man tycker att gymnasiet tidigare kunde haft
behov av för sin verksamhet; det installerades i några smårum i övre våningen,
som dittills använts till bostadsrum för underlärarna samt till arrestrum, »Hullet»,
för försumliga elever. Samlingen bestod övervägande av humaniora och var redan
från början avsedd att vara offentlig och komma även andra än gymnasiets lärare
och elever till godo. Men trots en god start med livligt intresse från öns prästerskap
och oaktat den offentliga utlåningen rönte det i fortsättningen föga uppmunttran
från det allmännas sida, och vid gymnasiets definitiva avsomnande sammanslogs
det med biblioteket vid katedralskolan.
Denna ärevördiga läroanstalt, den gamla S:t Albani skola med anor från medeltiden,
hade likaledes först med upplysningstiden ansett behövligt att lägga sig
till med ett bibliotek, som så smått börjat hopbringas under 1700-talets sista decennier
och 1802, vid sammanslagningen med gymnasiebiblioteket, kommit upp
till ungefär samma numerär som detta, bortåt 800 band. Detta år erhöll skolan
i samband med en genomgående reformering en donation från skoldirektionen på
1,000 band, och hela det sammanslagna biblioteket, således inalles omkring 2,600
band, uppställdes i de dåmera lediga f. d. föreläsningslokalerna i gymnasiets bottenvåning.
Under 1800-talet utökades samlingen sakta och säkert, särskilt under
historikern Caspar Paludan Müllers bibliotekariat; vid hans avgång 1853 hade den
vuxit till 13,000 band. År 1846 flyttade biblioteket till det nya skolhuset vid
Lille Graabrødrestræde, det nuvarande posthuset, och följde 1894 med katedralskolan
till dess nu innehavande byggnad, där det förfogar över goda och ändamålsenliga
lokaler. Det nuvarande beståndet uppgår till 40,000 band, mestadels
niologi, historia och skönlitteratur, varibland en hel del sällsyntheter från 1500-
och 1600-talen. Ehuru icke egentligen avsett att vara offentligt, har biblioteket
dock alltid stått till förfogande för låntagare även utom skolan; och i enlighet
med denna tradition gav på sin tid dess ledning genast sin anslutning till det av
professor Steenberg framkastade förslaget att göra skolbiblioteken tillgängliga för
en större allmänhet, som också alltsedan 1900 tre gånger i veckan häft fritt
tillträde till biblioteket. Denna utlåningsrörelse utom skolan har dock aldrig
tagit större fart, de sista åren har den försiggått genom Centralbiblioteket,
som även mellan de ordinarie utlåningstiderna genom sitt bud avhämtat önskad
litteratur, mest av historisk art, och tillhandahållit rekvirenten den på samma villkor
som sina egna böcker. Nu är det emellertid meningen, i anslutning till det
ministeriella cirkuläret av den 15 mars 1922, att till Centralbiblioteket överflytta
den litteratur, som har betydelse för dettas allmänbildande syfte eller för fackstudier
i vidsträcktare mening, särskilt inom facken topografi och historia, och som
ej är nödvändig för skolan vid den dagliga undervisningen eller för lärare och
elever vid supplerande studier. Böckerna skola uppställas på Centralbibliotekets
öppna hyllor — eller i vissa fall i dess magasin —, katalogiseras med dess
egna böcker och förses med dess bokkort och fickor, med andra ord fullständigt
ingå i dess bestånd, dock tills vidare endast som deposition.
Mot samma slutmål, Centralbibliotekets livligt omsatta bokhyllor, tenderar även
det andra stora offentliga biblioteket av äldre datum, åtminstone vad beträffar dess
ännu användbara delar. Fyns Stiftsbibliotek har, liksom alla de danska stiftsbiblioteken,
en betydligt kortare historia än motsvarande institutioner i Sverige, som
leda sina vördnadsbjudande anor upp till de medeltida boksamlingarna vid domkyrkorna,
utidero det intet danskt stiftsbibliotek går längre tillbaka än till slutet
av 1700-talet. År 1813 utsände biskop Plum i Odense, sedan han försäkrat sig
om betydande penningbidrag och bokdonationer från tvenne av öns ledande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>