- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Elvte årgången. 1926 /
165

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frälste pastorsadjunktens person, som betraktas välvilligt men skeptiskt, tyckes Selma Lagerlöf
ha gjort sig av med allt det som tyngde böcker som Körkarlen och Bannlyst. Ännu i den utmärkta
novellen Löwensköldska ringen fanns det en skymt av detta; författarinnan visade sig
där en smula anfäktad av spiritism. Men nu är det något befriat över hennes konst. Denna
nya skildring från det glada Värmland, kavaljerernas och herrgårdshistoriernas klassiska landskap,
torde ha varit fjolårets mest glädjande vittra händelse.         A. W—n.

Larsson, Hans, Per Ståstdräng och de andra. A. B. 1924. 300 s.         7:50.

Hans Larssons senaste skildringar av skånskt bondliv äro som i hans föregående böcker
givna med största saklighet och med intimast förstående inifrån. Det omständligt flegmatiska
i föredraget låter väl ej innehållet komma till riktig verkan utom möjligen för sådana skånska
läsare, som själva tillhört samma omgivningar. Dock finnas enskildheter av utsökt konst även
för vanliga läsare, medan andra partier torde trötta dem. Bokens inre värde gör den i alla
händelser lämplig för biblioteken.         F. V.

Larsson, Martin. Vedergällningens lag. Drama. Framt. 1926. 105 s.         3:—.

Historien om, hur ett svek ödelägger en människas liv. Mera ett utkast än en färdig berättelse.
Allvar och ett stänk av poesi gör den rätt tilltalande.         Rg.

Larsson i By, Carl. Lantliga historier. K. B. 1925. 178 s.         3:75.

Dessa Lantliga historier äro ganska enkla ting, vilket också anges av den anspråkslösa titeln
Men de äro skrivna med säker kunskap om det folk och det liv som skildras, och de sakna
inte kärna.         A. W-n.

Lindberg-Dovlette, Elsa. Främling. Boken från Konstantinopel. Historier
om Astrid-Anisa, Condjagull och Jasmine. A. B. 1924. 257 s.         4:75.

Förf. ger här en på egen erfarenhet grundad skildring av turkiskt hemliv. Vi föras in i ett
palats vid Bosporen, få beskåda dess doftande trädgårdar och »härskarens» diskreta gemak, den
mäktige köksmästarens regioner och kvinnornas skyddade harem, och få vidare en blick in i
den egenartade värld av tankar och föreställningar, som är dessa föga europeiserade turkar egen.

Förf:s språk är i mitt tycke lite väl mättat av blomdofter, även om det villigt medges, att
det i stort sett rätt väl harmonierar med ämnet.         H. K.

[Lindström, M., pseud.:] Arne Lanka. I Ceylons brända dalar. Liv och
leverne ur verkligheten. Sk. 1925. 261 s.         7:—.

Detta högst anmärkningsvärda arbete är varken reseskildring eller geografisk-etnografisk
beskrivning, utan en bonderoman med motiv från Ceylon. Den ger en så vitt anm. kan döma
äkta och oförfalskad bild av ett tropiskt folk, ej betraktat med en nyfiken resenärs förvånade
ögon, utan presenterat som en samling vardagsmänniskor, sådana som Ceylons jord skapar dem,
med en mentalitet himmelsvitt olik européns. Figurerna äro gjorda med levande fart och alltigenom
gripbara, och handlingen särdeles spännande. Sällskapet i gemen är efter våra begrepp
skäligen bovaktigt, men roligt; kanske synes kontrasten mellan de många skojarna och den
unge hjälte, som efter många vedermödor går segrande ur striden, väl skarp, men ett eller annat
dygdemönster kan måhända uppletas även bland singaleser. I vår skönlitteratur står Länkas
bok nog rätt ensam och har redan genom ämnets art möjlighet ätt göra sig gällande, men
oavsett detta vittnar den om stor skildringskonst och förtjänar verkligen att uppmärksammas av
biblioteken.         C. S—g.

Lundh, Paul. Det ensamma folket. Berättelser. Tiden. 1926. 144 s.         2:75.

Ett knippe berättelser, både allvarliga och lustiga, från Jämtland. Författaren äger verkliga
gåvor men har ännu åtskilligt att lära; framför allt bör han akta sig för tron, att varje skrattretande
läge räcker som uppslag till en berättelse. Han nyttjar många ord ur folkmålet. Därom
är intet ont att säga; men sådant kräver ovilkorligen, att man i övrigt skriver svenskt och ej
nyttjar överflödiga och löjliga utländska ord.         Rg.

— — . I tunga nätter. Tiden 1925. 112 s.         3:50.

Vacker, vemodstung poesi med en äkta — ej blott som ofta nutilldags litterär — vildmarksdoft.
Språket här liksom i förf:s förra diktbok erinrande om Runebergs klassiskt enkla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1926/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free