Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - K. Historia - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uttryck för vissa sidor av grekiskt väsen; läsaren får även följa deras behandling hos de stora
grekiska diktarna och deras starka inverkan på modern litteratur (t. ex. Prometheus hos Viktor
Rydberg). Den avdelning, som behandlar historiska personligheter, upptager utom statsmän
(Solon, Themistokles, Perikles, Kleon, Alkibiades, Dion, Epameinondas, Demosthenes, Alexander,
Agis och Kleomenes) även Sokrates. Dessa namn äro så valda, att läsaren jämte en karakteristik
av den grekiska historiens stormän får göra bekantskap med de viktigaste brytningsperioderna
i Greklands historia från dess början till självständighetstidens slut. M P. N.
Olrik, Hans. Riddarväsen och korstågskultur. Övs. fr. da. av Axel Nihlén.
Nst. 1925. 160 s. Ill., litt. (Kulturhist. bibl.) Kab. 4:—.
Den berömde danske historikern Hans Olrik ger i sitt i serieverket Kulturhistoriskt bibliotek
ingående arbete en skildring från medeltidens glanstid. Riddarväsendet behandlas ur olika synpunkter.
Såväl borgarna som livet inom desamma skildras åskådligt liksom tornerspelen och krigföringen
under riddartiden. Förhärligandet av kvinnan i riddardikten belyses. Förf. nöjer sig ej med
blott en teckning av riddarväsendets konturer utan söker även framställa dess grundtanke. Dess
ursprung ser han i germanernas höga uppskattning av krigarna. Kyrkan förmådde särskilt i
korstågen att taga krigarandan i sin tjänst. Korstågskulturen skildras liksom den inverkan på
de västerländska samhällena, som beröringen med den arabiska kulturen vållade. E. N—nn.
Richert, Johan. Barrabas. En tidsskildring. A. & W. 1925. 172 s. Kff. 4:50.
En samling reflexioner och betraktelser över skilda ämnen, av förf. tämligen lösligt knutna
vid skildringar av situationer och platser i den gamla kejsarstaden Wien—Wien före världskriget.
Några av dessa reflektioner äro onekligen både träffande och välformade. Tyvärr understrykes
bristen på aktualitet genom den olyckliga anknytningen till staden, som ej längre är vad den
då var. Tidsskildringar äro ömtåligt gods. S. L.
Sjöberg, Ragnar. Drottning Christina och hennes samtid. L. H. 1925.
336 s. Ill., portr. Ked. 7:50.
I den rika litteraturen om drottning Kristina på olika språk har hittills saknats en populär
svensk biografi av den berömda drottningen. Denna lucka fylles genom R. Sjöbergs bok. För
att förklara Kristinas gåtfulla personlighet framställer författaren henne efter Bildts mönster som
en egocentrisk nervös kvinna. Arbetet lider tyvärr av vissa felaktigheter. Vid själva tronavsägelsen
riktade böndernas talman enligt det engelska sändebudet Whitelockes uppgift en varm
vädjan till drottningen att avstå från sin avsikt. Förf. åter framställer situationen som om från
intet håll någon önskan härom frambars. Över huvud synes förf. ej tillräckligt uppskatta drottningen.
Man får ej någon uppfattning av t. ex. hennes förmåga att bedöma det internationella
maktläget eller av de förutsättningar hon i övrigt ägde för att bli en betydande regent. E. N—nn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
