Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samtidigt upptagen av ett ganska egendomligt förhållande till madame Sullivan och hennes omgivning.
Motsatserna mellan de olika emigrantkotterierna skildras och de ofta fantastiska politiska
drömmerier, som de franska aristokraterna under landsflyktens första år hängåvo sig åt, belysas
klart. Arbetet lämpar sig endast för något större bibliotek. Dess tillägnande förutsätter vissa
kunskaper om franska revolutionens historia. E. N—nn.
Gorki[j], Maxim, [pseud. f. Aleksej Maksimovitj Pjeskjov]. Mina universitet.
Fr. ry. av Ellen Rydelius. Sv. andelsf. 1925. 374 s. Lb. 7:—.
Boken är den tredje i raden av Maxim Gorkijs berömda självbiografiska verk, i vilka han
nått höjden av sitt författarskap. Här skildrar han sina »universitetsår» som bagarlärling och
järnvägsarbetare, sina första litterära försök och sitt betydelsefulla sammanträffande med Vladimir
Korolenko, av vilken han ger en levande och vacker bild. Med gripande konst och lugn
objektivitet målar han all den mänskliga råhet, han sett omkring sig, på ett sätt, som låter
hjärtanas tragik skymta fram under den grova och brutala ytan. En hemsk bok, men en utom-
ordentlig bok, som är oumbärlig för var och en, som söker förstå det ryska folkets psyke. R. W. R.
Hierta, Lars. Självbiografi. Med talrika bilagor. Utg. av Gustav A. Aldén.
L. H. 1926. 132 s. Portr. Lc. 4:50.
De självbiografiska anteckningar, som Lars Hierta (f. 1801, d. 1872) år 1863 nedskrev, ha
tidigare varit publicerade men äro nu längesedan utgångna ur bokhandeln. Huvudparten av
framställningen ägnas åt L. H:s barndoms- och ungdomsminnen från Uppsala (fadern var
akademieräntmästare därstädes) samt hans insats som publicist och riksdagsman. För kännedomen
om förutsättningarna för den liberala oppositionen under 1800-talets förra hälft komma dessa
anteckningar trots sin knapphändighet alltid att bli ett betydelsefullt dokument — störst
intresse har redogörelsen för de närmare omständigheterna vid grundandet av Aftonbladet. —
Som bilagor publiceras delvis förut ej tryckta handlingar belysande L. H:s förhållande till Georg
Adlersparre, Oskar I, biskop Thomander m. fl. K. T.
Ligne, Hélène de. Percy, Lucien. Furstinnan Hélène de Ligne. En förnäm
dams levnadshistoria från sjuttonhundratalet. Övs. [fr. fra.] av Elin Palmgren,
f. Norrman. Nst. 1924. 408 s. Lb. 7:25, inb. 9:—.
Boken har två avdelningar, en som utgör Héléne Maccalskas anteckningar från hennes
nionde och till hennes fjortonde år, d. v. s. den tid då hon uppfostrades i klostret Abbaye-aux-Bois,
en andra som beskriver hennes liv fram till hennes giftermål med greve Potocki år 1792.
Den första delen ger en trogen bild av 1700-talets flickuppfostran inom aristokratien.
Denna skedde alltid i en förnäm klosterpension, ty med sina döttrars utbildning hade aristokratiens
damer aldrig tid. Men inom klosterportarna trängde bullret av stora världen utanför,
och det hör till det icke minst intressanta i boken, att den unga polska furstinnan, som av
omständigheterna placerats i en fransk flickpension, väl förstod att uppfånga och återgiva ekot
av livet därute.
Den senare delen är en rekonstruktion av Hélénes levnadshistoria från den dag hon vid
15 års ålder lämnar klostret för att gifta sig med furst Charles de Ligne och till hennes andra
giftermål med sin landsman greve V. Potocki, vars hustru hon nästan med våld tränger undan
från mannen.
Furstinnan de Ligne hör icke till de mest framstående av tidens förnäma kvinnor, men
hon kom i beröring med en mängd betydande mänskor både hos sin farbror, furstbiskopen av
Vilna, och genom sitt gifte med furst de Ligne, mänskor som framträda i boken och stundom
fylla hela kapitel, så t. ex. den äldre furst de Ligne och hans förbindelser med Katarina II och
Josef II, och därjämte var hennes levnadshistoria i hög grad romantisk. Man kan icke utan
ett starkt intresse läsa boken, och är man förut i någon mån bekant med förhållandena före
franska revolutionen, njuter man säkerligen mera av densamma, än man eljest skulle ha gjort. J. F.
Linné, Carl von. Malmeström, Elis. Carl von Linnés religiösa åskådning.
Diak. 1926. 255 s. Litt. Lc. 6:25.
En ingående vetenskaplig undersökning av stort intresse för förståelsen av personlighetssidan
hos vår frejdade landsman. Förf., som redan genom tidigare skrifter dokumenterat sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
