Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Koch, Ragnar von, [utg.]. Samhällets barnavård. Lagen den 6 juni 1924
jämte andra författningar, som beröra barnavårdsnämndernas verksamhet, med inledning,
förklaringar, hänvisningar, formulär och sakregister. Nst. 1925. 461 s. Ohh. Inb. 10:—.
Ingår i det Norstedtska förlagets välkända serie av författningshandböcker och omfattar,
liksom övriga arbeten i samma serie, en sammanställning av alla de olika lagar och förordningar,
som äga tillämplighet på det ifrågavarande området, jämte historik och kommentar.
Redigeringen har som vanligt anförtrotts åt en fackman, som själv tagit del i lagstiftningsarbetet
i fråga och sålunda är en säker borgen för redogörelsens tillförlitlighet. Arbetet är i
första hand av betydelse för barnavårdsnämnder och andra myndigheter, som ha att taga
befattning med barnavårdsärenden, men är även väl förtjänt av en plats i kommunalbibliotekets
för allmänheten tillgängliga referensavdelning. J—i.
Kollontay, A[lexandra]. Kvinnans ställning i den ekonomiska samhällsutvecklingen.
(Föreläsningar vid Sverdlovuniversitetet.) Övs. [fr. 17.] av Mauritz
Persson under red. av Hannes Sköld. Fram [1926]. 331 s. Ohj. 5:50.
I en serie av 14 föreläsningar — ursprungligen avsedda för kvinnliga studenter vid Leningrads
universitet — lämnas en populärt hållen framställning av kvinnoarbetet och kvinnans
ställning under olika kulturepoker fram till världskriget och slutligen en översikt av motsvarande
förhållanden i den ryska rådsrepubliken. Förf. ser i det kommunistiska Ryssland det enda
samhälle, som verkligen tillerkänt kvinnan en fullt människovärdig ställning, men döljer
ingalunda, att mycket återstår, innan det på papperet uppställda reform- och organisationsprogrammet
också genomförts i verkligheten. J—i.
Lundstedt, Vilhelm. Folkrätten och Genévepolitiken. Föredrag. A. & W.
1924. 75 s. Obd. 2:—.
Med utgångspunkt i de folkrättsliga reglernas osäkra innehåll och saknaden av garantier
för deras efterlevnad frånkänner förf. folkrätten all verklig rättskaraktär. På grundval härav
underkännas grundtankarna för 1924 års Genéveprotokoll. Skriften får uppfattas som ett
inlägg i en av förf. sedan några år förd strid emot en del grundläggande rättsvetenskapliga
begrepp, vilka av honom betecknas som vidskepelse. Tonen är våldsamt polemisk. Förf. torde
avsevärt överskatta de rättsfilosofiska föreställningarnas betydelse för det utrikespolitiska
händelseförloppet. R. B.
Matz, Siegfried. Hur rätt skipas. Domstolsorganisationen och rättegången
i tvistemål. N. o. k. 1925. 111 s. (Natur o. kultur 37.) Oech. 2:25, inb. 3:—.
Utgör en omarbetning av en av förf. tidigare publicerad, särskilt för blivande landsfiskaler
avsedd redogörelse för domstolsväsen och civilprocess. I enlighet härmed eftersträvar framställningen
en viss systematisk fullständighet och lägger huvudvikten mera vid praktiska detaljer än
vid principiella utredningar. Hänvisningar till lagrum och enstaka rättsfall göra arbetet ägnat
att lämna en god första ledning för dem, som utan egentligen juridiska studier vilja arbeta sig
in i det gällande rättegångsförfarandet. Språket är lättfattligt och vårdat. R. B.
Mertens, Cornelius. Den belgiska fackföreningsrörelsen. [Övs. fr. fra.]
Tiden 1926. 52 s. (Landsorganisationens skriftser. 12. Internationellt
fackföreningsbibl. 1.) Ohai. 0:50.
Föreliggande broschyr utgör första numret i ett av landssekretariatet planerat internationellt
fackföreningsbibliotek, avsett att omfatta korta monografier över den fackliga
arbetarrörelsen i olika länder, utarbetade av sakkunniga personer inom resp. organisationer.
För Belgiens vidkommande har man som författare lyckats förvärva en man, som både inom
sitt eget land och i det internationella arbetet åtnjuter anseende som en av den nutida
fackföreningsrörelsens allra främsta krafter och vars kända stilistiska begåvning också gör sig
gällande till och med i en så koncentrerad redogörelse, som det här är fråga om. J—i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
