Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(se bl. a. en uppsats av bibliotekarie Haugstrup i Biblioteksbladet 1924, s. 180 om »Det daglige
Arbeide i et dansk Centralbibliotek»), och många svenska bibliotekarier ha vid besök därstädes
tagit del av dess arbete. De senaste siffrorna för bibliotekets verksamhet (år 1925—26)
äro: 13,103 band, 2,248 låntagare, 50,526 boklån, 20,729 besök i läsesalen. Personalen är utom
bibliotekarien en underbibliotekarie och 1 à 2 elever, vartill kommer personalen i den nygrundade
barnavdelningen. Budgeten senaste år slutade på c:a 25,000 kronor. Biblioteket är samtidigt
centralbibliotek för en angränsande landsbygd. Av låntagarna voto 782 från landsbygden.
Senaste år utlånades vidare till bibliotekets 18 utlåningsstationer 78 vandringsbibliotek.
Biblioteket har därjämte f. n. 12 s. k. fördelningsstationer. Stadens invånarantal är c:a 8,000.
Bibliotekskonsulenten Jørgen Banke från Köpenhamn företog under oktober månad en
föreläsningsturné i Sverige, varvid han bl. a. höll ett antal föreläsningar i biblioteks- och
folkbildningsfrågor. I Stockholm anordnade Sveriges allmänna biblioteksförening och Pedagogiska
sällskapet den 27 oktober ett tahikt besökt diskussionsmöte, vid vilket herr Banke talade
över ämnet »Skolan och böckerna».
Helsingfors stads bibliotek har utgivit en tilläggskatalog över sina nyförvärv åren 1924—1925.
Huvuddelen upptar samtliga nyinköpta svenska och utländska arbeten, systematiskt
ordnade, varefter följer ett sakregister samt en alfabetisk katalog över de utländska arbetena,
ordnade efter språk. H. K.
Stettins stadsbibliotek, som står under ledning av den även i Sverige välbekante
föregångsmannen inom tyskt folkbiblioteksväserx, doktor E. Ackerknecht (jfr Bibl.-bl. 1923, s.
66), har nyligen utgivit en vägvisare för sin handbokssamling (Führer durch die Handbücherei
des Lesesaals, 1926). Det lilla häftet ger i fortlöpande framställning en redogörelse för den
rikhaltiga samling av uppslagsböcker, som till de besökandes tjänst står uppställd i läsesalen.
Utförliga kommentarer till varje boktitel meddela vad de olika arbetena innehålla och ur vilka
synpunkter de äro användbara. Den rika förekomsten av uppslagsverk i hemstadens och provinsen
Pommerns historia och geografi, konst och arkeologi, visar tydligt, vilken vikt man med
rätta tillmäter dessa ämnen i ett modernt stads- och centralbiblioteks handbokssamling.
Av intresse är vidare, att samlingen utom de egentliga uppslagsböckerna, ordnade efter
ämnen, upptar ett särskilt resebibliotek. Detta omfattar kartor av alla slag, tidtabeller för tåg,
bussar, båtar etc, bad- och kurortsförteckningar, resehandböcker för skilda länder, geografiska
monografier, moderna fotografiska planschverk, historiska stadsbilder, s. k. Heimatbücher och
liknande arbeten, som lämna upplysningar av alla slag åt dem, som ämna företaga resor och
fotvandringar i olika delar av världen. H. K.
The Baroda library hand-book av Newton Mohun Dutt är ett litet intressant arbete,
som redogör för biblioteksverksamheten i den indiska staten Baroda, som har över 2 miljoner
invånare. Bortåt 60 procent av dessa ha tillgång till offentliga boksamlingar genom 43
stads- ooh 618 andra kommunbibliotek. Att döma av handbokens innehåll ha dessa siffror
åstadkommits förmedelst ett målmedvetet bedrivet folkbildningsarbete. Biblioteken, som inne-
hålla både engelsk och indisk litteratur, äro inrättade efter moderna amerikanska metoder.
Rikhaltiga avbildningar av bibliotekens in- och exteriörer, vandringsboksamlingar, sagostunder etc.
bidraga till att ingiva den europeiske läsaren en mycket hög tanke om folkbiblioteksverksamheten
i denna del av Indien. H. K.
En minnesvård över Erik Hedén. Ett 40-tal personer ha utsänt ett upprop till tecknande
av bidrag till en minnesvård över Erik Hedén. Det framhålles att det nu är ett år, sedan
Erik Hedén för alltid lade sin penna åt sidan. »En kulturgärning av betydande mått hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
