Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
strömkantring faktiskt ägt rum: materialismen, rationalismen, monismen, utvecklings- och kulturoptimismen
befinna sig, i stort sett, avgjort i vikande, medan de motsatta idéströmningarna äro stadda
på frammarsch. Den religiösa frågan har åter blivit allmänt aktuell. I fyra kapitel, som innebära
en gradvis stegring, klarlägger förf. närmare denna frågas nuvarande läge. Kan det värde,
som religionen representerar, lika väl eller bättre tillvaratagas inom någon annan livsform, t. ex.
vetenskapen eller konsten? Är religionen något oersättligt, uppstår det ytterligare spörsmålet:
»religiositet» i en allmän betydelse eller kristendom? Och vidare: vad är egentligen kristendomens
egenart, det för denna religionsform väsentliga och bärande? Slutligen gives en analys
av skiljaktigheterna mellan evangelisk och katolsk livstyp. E. E—m.
Paterson-Smyth, J. Bibelns inspiration. Övs. fr. eng. av Gunhild Tegen.
Lb. 1926. 143 s. Cc. 3:—.
»Denna bok är icke skriven för fritänkare, vilka förneka inspirationens faktum, utan för
de kristna, vilka tro på bibeln såsom en av Gud inspirerad bok, men äro förvirrade och bragta
ur fattningen, när de möta fakta, som förefalla dem oförenliga därmed. Min avsikt är att
hjälpa dem. Bokens titel utgår från deras egen tro, att bibeln är inspirerad.» Dessa ord av
förf. (sid. 20) angiva ganska tydligt arbetets allmänna orientering. Dess syfte är att visa den
mekaniska verbalinspirationens ohållbarhet, samtidigt som att leda fram till föreställningen om
en inspiration av personlig art. Framställningen vänder sig till den bredare allmänheten. Formellt
är den starkt präglad av sitt anglosachsiska ursprung. Man har intrycket av att förf. ej
alltid sett problemen i hela deras djup. E. E—m.
Renström, Carl. I hamnar och storstäder. Sv. kyrkans sjömansvård och diasporaverksamhet
under femtio år. Diak. 1926. 350 s. Ill., portr., litt. Cjcc. 5:50, inb. 6:50.
Svenska kyrkans sjömansvård firar i år sitt 50-årsjubileum. Föreliggande skrift ger en återblick
på vad som uträttats under detta halvsekel. Man blir imponerad av vad som åstadkommits
under dessa årtionden, ej minst de sista. Och man blir varm om hjärtat. Givetvis
faller huvudvikten på den religiösa och kyrkliga sidan. Men också i kulturellt och nationellt
avseende har kyrkans arbete för våra sjömän i främmande hamnar och för de svenska kolonierna
i utlandet haft en betydelse, som ej lätteligen kan överskattas. Skildringen, som belyses
av talrika illustrationer, är livlig och medryckande. Boken förtjänar en vidsträckt spridning. E. E—m.
Schweitzer, Albert. Brev från Afrikas urskog. Övs. fr. ty. av Greta Lagerfelt.
Diak. 1925. 86 s. Clc. 1:50.
Ett budskap från denne lysande vetenskapsman och konstnär, där han i Ekvatorialafrikas
urskog verkar som läkare i kamp mot de tropiska sjukdomarna och mot det förödande lidande,
som är en följd av vidskepelsen och frånvaron av all bekantskap med läkekonst och hygien.
Man läser hans skildringar med både spänning och beundran och böjer sig i vördnad för denna
brinnande människokärlek och denna höga idealitet. Breven från urskogen höra till den läsning,
som man rekommenderar utan förbehåll, utan reservationer. G. Lbrg.
Steen, Henrik. Lidandets gåta i religionens ljus. Nst. 1926. 166 s. Litt. Cm. 4:25.
Lektor Steen giver en översiktlig framställning av de svar religionen lämnat på den för
tanken olösliga frågan om lidandet,’ dess ursprung, mening och övervinnande. Problemet är
lika gammalt som religionen, och förblir alltjämt lika brännande. Efter en jämförelsevis fyllig
överblick över de utombibliska religionernas ställning till lidandets gåta (sid. 9—56) avhandlas
den gammaltestamentliga och senjudiska fromhetens uppfattning av lidandet. Sedan följer en
redogörelse för Jesu och urkristendomens tankar om lidandet. Slutkapitlet, som man kunde
hava önskat sig avsevärt utförligare, behandlar lidandet i nutidens religiositet. E. E—m.
Wahlström, Lydia. Vardagens religion. Korta betraktelser och föredrag. Nst.
1925. 121 s. Ci. 3:50.
En samling korta essayer över frågor, som röra det religiösa livets område. Aktualitet,
klarhet och rättfram naturlighet synes mig vara ett genomgående drag för de fjorton uppsatserna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
