Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - U. Naturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En förtjänstfull natur- och djurlivsskildring med motiv företrädesvis från England. Förf.
ådagalägger en intim förtrogenhet med sitt hemlands fågelvärld; skildringen, måhända ofta väl
ordrik, präglas av en målande framställningskonst och en skarp blick för karakteristiska detaljer.
Som helhet är samlingen ägnad att starkt inskärpa naturskyddssträvandenas stora betydelse.
Tyvärr är översättningen av originalets fågelnamn icke i allo anmärkningsfri. W. B.
Lilius, Albert. Ryggradsdjurens själsliv. Lb. 1926. 104 s. Ill., litt. (Vad
vi veta 19.) Uge. 2:50.
En översiktlig framställning av instinkts- och förståndslivets utveckling inom olika grupper
av ryggradsdjur. Mera utförligt uppehåller sig förf. vid en del nyare undersökningar rörande
de människolika apornas intelligens. Det lilla arbetet, som är rikt och väl illustrerat, läses med
behållning. Enstaka inadvertenser röja, att förf. icke är biolog av facket. W. B.
Lundmark, Knut. Världsrymdens liv. Lb. 1926. 192 s. Ill., litt. (Vad
vi veta 15, 16.) Ua. 4:75.
En ganska utförlig behandling av frågan om livets förekomst på andra himlakroppar. Förf.
har rätt, då han i inledningen säger, att denna fråga råkat i ett visst vanrykte. Den tål ju
dock att diskuteras, även om den inte kan besvaras med ett ja eller nej.
I föreliggande arbete får man en mycket intressant utredning av detta spörsmål, där även
vetenskapens senaste resultat ha fått göra tjänst till belysning av frågan. Efter en historisk
översikt över tidigare åsikter går förf. igenom de viktigaste synpunkterna beträffande villkoren
för organiskt liv och undersöker sedan i vad mån dessa villkor kunna anses vara uppfyllda hos
de olika slagen av himlakroppar. Slutligen får man veta de olika åsikterna angående livets
uppkomst och möjligheterna för dess utbredning i rymden. Boken är synnerligen väl skriven
och kan varmt rekommenderas åt iandsortsbiblioteken. Br. F.
Sefve, Ivar. Utvecklingsläran. N. o. k. 1926. 192 s. Ill., portr., litt.
(Natur o. kultur 62.) Uea. 2:25, inb. 3:—.
En klargörande framställning av utvecklingsläran efter väsentligen historiska synpunkter och
med beaktande av även den experimentella ärftlighetsforskningen. De meddelade litteraturanvisningarna
kunde med fördel ha gjorts mindre knapphändiga. W. B.
Tärnlund, Carl Albert. Tropikernas viktigaste kulturväxter. A. B. 1925.
91 s. Ill., litt. (Verd. småskr. 297.) Ufd. 1:—.
En nyttig och lättläst framställning av ett viktigt kapitel. Urvalet är i huvudsak gott,
ehuru en del tekniskt betydelsefulla växter av någon anledning utelämnats (t. ex. kautschukväxterna).
Illustrationsmaterialet kunde med fördel varit något rikare, så saknar man bilder av
så betydande saker som maniok, Carica, tebusken, vaniljen m. fl. Oavsett de små brister
som kunna påpekas, lämpar sig skriften utmärkt till komplement av läroböckerna i botanik på
högre stadier. Någon kännedom om hithörande ting kan väl anses höra till allmänbildning. C. S-g.
Wallengren, Hans. Utvecklingsläran och den experimentella forskningen.
Populär framställning. Nst. 1926. 88 s. Ill. Uea. 2:50.
En ur olika synpunkter förtjänstfull framställning av den nutida biologiens syn på utvecklingen
och de krafter, som vid densamma äro verksamma. Arbetet får ett särskilt värde därigenom,
att det ställer den darwinska selektionsläran i belysning av den experimentella forskningens
resultat och närmare reder upp de punkter, där denna teori måste uppgivas eller revideras.
Som vederhäftig populär orientering fyller framställningen mycket stora anspråk. W. B.
Wegener, Alfred. Kontinenternas och oceanernas uppkomst. Övs. fr. ty.
av Walter Wråk. Lb. 1926. 193 s. Ill., kart., litt. (Vad vi veta 7, 8.) Uda. 4:50.
Enligt den av A. Wegener 1912 först framlagda och senare utvecklade teorien om kontinenternas
och oceanernas uppkomst, utgöra kontinenterna jämförelsevis tunna flak av övervägande
sura magmabergarter, som vila på ett tyngre, mycket trögflytande underlag av basiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
