Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det nordiska biblioteksmötet på Hindsgavl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den älskvärda generositet som sedan länge gjort honom till en uppburen och
central person vid de norska biblioteksmötena.
Över förhandlingarna vid mötet finnes i Bogens Verden (1926: h. 10/11) ett
av biblioteksinspektör Robert L. Hansen skrivet utförligt referat, vilket i särtryck
kan erhållas av alla intresserade som vända sig till bibliotekskonsulenterna i
skolöverstyrelsen mot insändande av kr. 1:15. Här kommer därför endast att ges en
helt kortfattad redogörelse för huvudpunkterna i programmet.
I allt hann man med, under de fem dagar mötet varade, utom hälsnings- och
avskedstal o. d., 13 föredrag, därav tre av mera allmänt organisatorisk natur,
fyra behandlande områden av biblioteksförvaltningen i mera inskränkt mening
och de återstående sex av litterärt innehåll. De tre biblioteksorganisatoriska
föredragen höllos av biblioteksdirektör Dössing och bibliotekskonsulenterna Fischer
och Tynell. Herr Dössings föredrag hade som ämne Samarbejde mellem
forskjellige Bibliotekstyper, men gav mycket mer än vad titeln antydde. Det blev
en översikt — i all sin rikedom på erfarenhetsvunna belysande detaljer buren av
en fast och klar helhetssyn — över alla de frågor som stå på dagordningen
inom danskt biblioteksväsen och som sedermera fått en sådan imponerande
sammanfattning och utredning i den nyligen utkomna Betænkning vedrorende Statens
Biblioteksvæsen, afgiven af det af Undervisningsministeriet nedsatte Udvalg. Herr
Fischers föredrag behandlade Biblioteksforhold på landet i Norge och belyste
framför allt de speciella svårigheter som vållas i detta land av den splittrade
bebyggelsen och de stora avstånden. Dessa ge också en speciell karaktär åt de
norska planerna på en överbyggnad över de lokala biblioteken svarande mot den
danska centralbiblioteksorganisationen. De nationella förhållandena ha likaledes
som bekant satt sin prägel på det föreliggande förslag till nyordning av svenskt
folkbiblioteksväsen, för vilket d:r Tynell redogjorde i sitt föredrag.
De biblioteksadministrativa föredragen inleddes med ett av stadsbibliotekarien
i Tammerfors, J. A. Kemiläinen, skrivet föredrag om Mindre och medelstora
biblioteksbyggnader, vilket, då författaren ej kunnat infinna sig vid mötet,
upplästes av en av de andra finska bibliotekarierna. Biblioteksarbetet bland barn
var föremål dels för två föredrag, dels i sammanhang med dessa för mötets enda
egentliga diskussion. De båda föredragen som höllos det ena av barnbibliotekarien
vid Deichmanske bibliotek i Oslo fröken Rikka Bjölgerud, det andra av
skolbibliotekarien fröken Anne-Marie Jacobsen, Köpenhamn, gåvo var för sig
ypperliga och karakteristiska uttryck för de båda bibliotekstyper, som stå jämte
varandra på barnbiblioteksarbetets område: folkbibliotekens barnavdelningar och
skolornas bibliotek. Vann fröken Jacobsen åhörarnas intressa och beundran för
det målmedvetna och förebildliga arbete som med skolelæsestuen som bärande
grundval sedan 1918 uträttats i Fredriksbergs och Köpenhamns skolor, förstod
fröken Bjölgerud konsten att lara oss se hur roligt barnbibliotekariens arbete är
och hon gjorde detta på ett sätt som också kom oss att inse — om vi inte
visste det förut — att Deichmans barnavdelning måste vara en förtjusande plats
för Oslos barn. Det sista biblioteksadministrativa föredraget hölls av d:r
Ackerknecht och behandlade ett område, där Stettins stadsbibliotek under d:r A:s
ledning kommit med ett uppslag, som det säkert skulle kunna vara idé att pröva
på även på andra håll: uppläsningsaftnar som hjälpmedel för att väcka intresse
för planmässig läsning.
De sex litterära föredragen lämnade översikter över engelsk och amerikansk
(bibliotekarien i Slagelse, I. Gudme), fransk (biblioteksinspektör Hansen),
finskspråkig (fröken Cannelin), svensk-finsk (den svenske bibliotekskonsulenten C. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
