Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och västgötsk hembygdslitteratur», av folkhögskollärare H. Lindberg om »Aug. Strindberg inför
tidsproblemen», av doktor H. Ekholm om »Arvid Mörne», av arkitekt A. Forssén om
»Varnhems kloster och klosterkyrka» i samband med besök i kyrkan, samt av konstnär Hj.
Arieman om »Dan Andersson»; i Vindeln av rektor J. Hallbäck om »Jakob Knudsen» och av fru
I. Vifell om »Några norrländska författare»; i Birka av rektorn greve R. Mörner om »Jämtlands
istid» och »Jämtlands forntid», av lektor G. Hasselberg om »Huvudstad och landsort i
1700-och 1800-tal ens svenska litteratur» och »Huvuddragen av den litterära utvecklingen från 1880
till våra dagar».
Den fjärde kursen var en s. k. fortsättningskurs avsedd i huvudsak för biblioteksföreståndare
från olika län som förut deltagit i bibliotekskurs. Kursen var förlagd till Brunnsviks
folkhögskola under tiden 6—15 juni. Antalet kursdeltagare uppgick till 30, nästan alla föreståndare
för bibliotek tillhörande Arbetarnas bildningsförbund. Kursplanen omfattade 32 föreläsningar i
biblioteksskötsel och bokurval, varav 22 höllos av kursledaren, bibliotekskonsulenten K. Tynell,
10 av bibliotekskonsulenten H. Küntzel. Härförutom gav rektor Y. Hugo »Litteraturanvisningar
i naturvetenskap» och folkhögskollärare B. Sterner »Litteraturanvisningar i samhällslära och
geografi» samt höll fil. kand. H. Nordström en föreläsning om »Folklig musikkultur».
Samkväm med musik och sång ingingo på flertalet platser i programmet. — Under kursen
på Birka besöktes Jämtlands bibliotek i Östersund samt läroverksbiblioteket, A. B. F:s
bibliotek och I. O. G. T:s bibliotek därstädes.
Bibliotekskurser 1927. Skolöverstyrelsen har av statsanslaget till bibliotekskurser under
budgetåret 1926—27 beviljat anslag till bibliotekskurser avsedda att hållas under juni
månad. Den ena, en kurs om en vecka för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek
inom Södermanlands län, och i mån av utrymme även inom närgränsande län, kommer att
förlägges till Eskilstuna, den andra, som kommer att omfatta 12 dagar och blir en fortsättningskurs
för föreståndare för folk-, skol- och studiecirkelbibliotek inom Göteborgs och Bohus län samt
Hallands län och i mån av utrymme jämväl inom Älvsborgs och Skaraborgs län, förlägges till
Göteborg.
Av det i föregående häfte omnämnda tillägget till Katalog överböcker, som folk- och
skolbibliotek kunna erhålla i statsanslag (Grundkatalog 2: Tillägg 1), har ett exemplar utsänts till
varje statsunderstött bibliotek. Tillägget fås därjämte i bokhandeln till ett pris av 3 kronor.
På Gesolei, d. v. s. den stora tyska utställningen i Düsseldorf i somras, deltog Sveriges
allmänna biblioteksförening med följande material: kartor och statistiska tabeller, utvisande
folk- och skolbibliotekens antal och verksamhet 1913 och 1925, ett större antal fotografier från
olika bibliotek, planer till Stockholms stadsbibliotek, Statens Grundkatalog, Biblioteksbladet samt
de av föreningen utgivna broschyrerna.
I det sist hitkomna häftet av Bücherei und Bildungspflege (1927: h. 1) finner man en
artikel om »Folkbiblioteksväsendet på Gesolei». Biblioteksavdelningen där förefaller att ha varit
instruktiv och väl avvägd för att vinna intresse för detta även i Tyskland efter kriget
framryckande folkbildningsmedel. Särskild uppmärksamhet ägnar förf. det svenska och danska
utställningsmaterielet, som anses ha varit en talande åskådningsundervisning till de artiklar i ämnet,
som förut stått att läsa i den tyska fackpressen. H. K.
Värtabiblioteket i Stockholm, som öppnades i februari 1923 (se Bibl.-bl. 1923, s. 189),
har under sin korta verksamhetstid kunnat glädja sig åt en ovanligt stor frekvens. Av
samhällets c:a 4,000 inv. voro år 1926 830 aktiva låntagare. Antalet besök var 18,966, därav i
läsrummen 5,785, och antalet hemlån 22,086, därav 25.39 % facklitteratur; den utlånade
barnlitteraturen utgjorde 38.79 %. Detta måste betecknas som ovanligt vackra siffror.
Utlåningssiffran, icke mindre än 5.5 bd pr inv., torde innebära rekord för Sverige och når upp till vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
