Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - C. Religion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
synvinkel. Förf. kommer här in på de aktuella och högeligen intressanta problem, som röra
massans psykologi och den viktiga, men svåråtkomliga faktor i vårt själsliv, som vi pläga
kalla det undermedvetna. Efter en psykologisk analys av omvändelsens förlopp och innebörd
ställer förf. frågan om vilket värde som bör tillerkännas väckelsen, varvid han lugnt och
lidelsefritt väger debet och kredit mot varandra. I slutkapitlet behandlas det betydelsefulla problemet
religion och suggestion på ett sakligt och övertygande sätt. — Bokens värde förhöjes genom
de talrika anförda dokumenten. Till stort gagn är också den bifogade litteraturöversikten. E. E—m.
Briem, Efraim. Moderna religionssurrogat. Spiritismen, teosofien och Christian
science. En religiös fara. H. G. 1926. 144 s. Cm. 2:75.
En nyttig bok för den som vill skaffa sig en snabb, men vederhäftig orientering över dessa
tre viktiga och framgångsrika religionsbildningar från vår egen tid. För mer än en torde förf:s
dom över dem såsom religionssurrogat i förstone synas allt för sträng och summarisk. Men man
torde vid närmare skärskådande få giva förf. rätt i att de, trots att de otvetydigt innehålla många
religiösa beståndsdelar, dock å andra sidan innesluta åtskilliga irreligiösa element och framför
allt sakna det som är det djupast karakteristiska för religionen. Detta gäller naturligtvis
åskådningarna såsom sådana. Ett par notiser av personligt slag rörande de ledandes privatliv hade,
enligt min smak, saklöst kunnat undvaras. — Ett lustigt tryckfel å sid 55: »De mänskliga
andarna utsändas för att bestjäla (!) och begagna de kroppar som» etc. E. E—m.
Charpentier, Jarl. Buddha. Hans liv och lära. A. B. 1926. 126 s.
(Bonniers små handböcker i vetenskapl. ämnen. 12.) Cmec. 2:50.
Under de sista årtiondena har ett synnerligen livligt arbete pågått inom indologien i
allmänhet och inom Buddhaforskningen i synnerhet, ett arbete som givit en mängd nya resultat
och i många fall gjort det möjligt att nu teckna en vida klarare bild av Buddha och hans tid
än förut. Den kände svenske indologen ger här en populärvetenskaplig framställning av sitt
ämne under utnyttjande av dessa de senare årens forskningar. Först lämnas en orienterande
översikt över den historiska miljö mot vilken Buddha skall ses. Därefter tecknas hans liv och
verksamhet. Den tredje avdelningen redogör för grundtankarna i hans lära. E. E—m.
Grönbech, Vilh[elm]. Mystik i österland och västerland. D. 1. Till sv.
[fr. da.] av Robert Larsson. Sv. k. st. 1926. 354 s. (Modern religionspsykologi
2.) Cme. 6:—, inb. 7:—.
1. Indien.
En sällspord förmåga av intuitiv inlevelse i mänskligt andeliv över huvud och i flydda eller
främmande kulturströmningar, en verkligt konstnärlig blick, som kan fånga det betecknande och
väsentliga, utan att förvandla det till något dott och abstrakt, ett lysande mästerskap i fråga om
stil och gestaltningskraft, dessa tre drag utmärka i hög grad, synes det mig, den berömde
danske religionsforskaren. Förf. giver i detta nya arbete en utomordentligt fängslande och
livfull framställning av indiskt själsliv, dess grundstämning och dess konkreta utprägling i olika
former. Överallt utgår han från en intuitivt vunnen helhetsuppfattning, i vilken detaljerna ingå
som levande led. Vid återgivandet på vårt språk av de anförda dokumenten gör förf. sin rätt
gällande att modernisera och omlokalisera, för att så för en nutida europeisk läsare bättre få
fram meningen. E. E—m.
Lehmann, Edvard. Religionens värld i mänskligheten, i människosjälen.
N. o. k. 1926. 163 s. Litt. (Natur o. kultur 58.) Cm. 2:25, inb. 3:—.
Om de ledande huvudtankarna i denna lilla innehållsrika och instruktiva bok av den lundensiske
religionshistorikern ge följande satser ur det inledande kapitlet om religionens makt
den bästa upplysningen. »Man måste först se saken historiskt, överskåda religionen i dess
faktiska uppträdande, följa dess liv i mänsklighetens liv, samla de religiösa företeelserna, liksom
botanisten insamlar växter för att därigenom bilda sig ett begrepp om växtvärlden, dess liv och
dess lagar» (sid. 3 f.). »Religionen är också en själslig företeelse och en psykologisk fråga. . .
Så länge religionen har sin värld i människans bröst, har den samma rätt till livet, som allt
annat, som hyses därinne . . . Därmed komma de gamla frågorna om sanningen och
verkligheten att te sig annorlunda än under de tider, då varje rationalist kunde mena om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
