Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - H. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Silfverstolpe, Gunnar Mascoll. Vardag. Dikter. A. B. 1926. 87 s. 3:25.
För den, som »ex officio» läser volym efter volym av lyrik med, tyvärr, så många likgiltiga
ting, är det en befrielse att få stanna inför en sådan versbok som »Vardag». Det är
visserligen i en mening vardagsminnen, minnen av ungdomsårens ljusa, soliga sommarferier, lekarna
med kamraterna, det första darrande ynglingsvemodet. Och likväl, det är över dessa strofer —
till hela sin struktur starkt påminnande om den »vers från väster», varmed S. visat sig så väl
förtrogen — något oförgängligt, klart och mognat. Att kunna så som här ge dessa, som någon
sagt, »häftigt uppdoftande barndomsintryck, vilka liksom med ens öppna portarna igen till vår
egen bardoms soliga år», det är konst. M. F.
Siwertz, Sigfrid. Det stora varuhuset. A. B. 1926. 367 s. 7:50.
Siwertz har denna gång valt en mycket begränsad miljö. Handlingen kretsar helt kring
det stora varuhuset och dess människor. Romanen erbjuder därför knappast samma intresse
som t. ex. Selambs och de utsökt fina novellsamlingarna, men förf:s kultiverade stil och
intressanta människoskildring gör även detta arbete läsvärt. H. K.
Spong, Berit. I Östergyllen. Berättelser. Nst. 1926. 278 s. 5:50, inb. 6:75.
En novellsamling vilken även om ej alla berättelserna stå lika högt likväl som helhet har
ett betydande värde. Människokarakteristiken är förträfflig, språkbehandlingen enkel men
konstnärlig. Miljön är det östgötska landskapet, men med undantag för några ej ovanliga
slättbodrag — trygghet, självkänsla, dryghet — kunde gestalterna passa in var som helst, därför att
det är de djupa allmänmänskliga dragen hos dem förf. lyckats giva. Boken hör därför hemma
ej blott i bibliotek med östgötalitteratur utan i alla med vuxen ungdom som läsare. M. F.
Ström, Fredrik. Rebellerna. En krönika. [2.] Ljungberg 1926. 383 s.
2. Staden vid havet. 6:75, inb. 9:50.
Andra boken av krönikecykeln Rebellerna (jfr Bibl.- bl. 1926, s. 167) skildrar de stora
sociala rörelsernas genombrottsskede ur en halländsk småstads synvinkel. Förf:s vederhäftighet
på området är ju obestridlig, och resultatet har blivit en kulturbild av stort värde. Formelit
sett är denna del mera samlad och välbalanserad än den föreg. Särskilt inledningskapitlen äro
mästerligt utmejslade, och konstapel Fagerflods morgonvandring är ett stycke berättarkonst,
som står oöverträffat i Fredrik Ströms hittillsvarande litterära produktion. S. L.
— — . Svenskarna i sina ordspråk jämte sju tusen svenska ordspråk om Gud
och djävulen, mannen, kvinnan och kärleken, livet och döden, glädjen och
sorgen, ämbeten och yrken etc. Illustratör: Ossian Elgström. A. B. 1926. 352 s.
Litt. 12:50.
En mycket rolig samling ordspråk, som hämtats inte bära ur litteraturen och tidigare
ordspråksförteckningar utan också direkt från »folkets läppar». Tyvärr saknas uppgifter om från
vilka tider och trakter de olika ordspråken äro hämtade. Boken vill inte vara vetenskaplig —
och den är det inte heller. Men samlingen inledes med en intressant översikt av
ordspråkslitteraturen och av ordspråkens innebörd och betydelse, och här visar förf., att han är en
samlare med intressen, som lyfta sig högt över kuriositeterna. P. H.
Svanberg, Nils. Lågan. Dikter. A. B. 1926. 95 s. 2:75.
Temat det vanliga för debutantlyrik: sorgen över en varelse som lämnat en. besvikenheten,
mörkret, förtvivlan. Som debutantpoesi dock ej oäven med rätt originella vändningar
och en stilla, varm underton, en »låga», vilken det nog kan bliva något av. M. F.
Söderhjelm, Alma. Unga träd. Roman. A. B. 1925. 305 s. 5:75.
Dr Alma Söderhjelms Unga träd skildrar studentkretsar i Helsingfors, från vilka den finska
jägarrörelsen utgick under världskrigets första år. Både varmt och försynt berättar författarinnan
om drag av självuppoffring, uthållighet, tapperhet, blandade med veka känslor, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
