Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - U. Naturvetenskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lekmannen. Alla kunna ha nytta och behållning av den, så mycket mera som den även är ytterst
sakrikt och vederhäftigt skriven. Man förvånas verkligen över, hur författaren, som ju ej är
astronom till yrket, så kunnat tränga in i och bemästra sin uppgift. I. B.
Bragg, William. Om tingens väsen. Sex föreläsningar i Royal institution. Övs. [fr.
eng.] av A. Odencrantz o. E. Thall. H. G. 1925. 203 s. Ill. Ucc. 5:75.
En av de allra trevligaste populärnaturvetenskapliga böcker, som på senaste tid utkommit.
Lättfattligt och medryckande skriven behandlar den ett flertal högst intressanta fysikaliska
problem, av vilka många förut aldrig framlagts i populär form. Utgående från atomerna, som
författaren på ett mycket levande sätt beskriver och åskådliggör, redogör han först för gasernas
och vätskornas natur och egenskaper. Rubrikerna låta kanske torra, men den, som en gång
börjat läsa boken, lämnar den inte, förrän han slutat den, så många roliga saker talar
författaren där om för oss. De sista kapitlen handla om kristallerna och deras egenskaper. Här
redogöres för de moderna forskningarna över kristallernas byggnad och sammansättning samt
för metallernas egenskaper. Boken är så populärt skriven, att den med behållning bör kunna
läsas av var och en, som äger åtminstone någon vana vid studier på egen hand. Den bör ej
saknas i något bibliotek. I. B.
Gleditsch, Ellen. Radioaktivitet och grundämnesomvandling. Övs. fr. no.
av Astrid Cleve-Euler. Lb. 1925. 78 s. Ill., litt. (Vad vi veta 3.) Ucd. 1:75.
Som vi på svenska ej äga något senare arbete om radium än den år 1917 av Ramstedt och
Gleditsch utgivna boken Radium och radioaktiva processer, så kommer ovanstående lilla bok
säkert att med glädje hälsas av alla, som på detta område vilja komplettera sina kunskaper.
På detta, liksom på alla hithörande områden inom kemien och fysiken, arbetas det nämligen
för närvarande med stor intensitet, och en hel mängd värdefulla rön ha gjorts under de
senaste åren. Författarinnan redogör för alla dessa på ett klart och fängslande sätt. Det sista
kapitlet handlar om radioaktivitet och geologi. Vi få där bland annat läsa om de intressanta
metoderna att med tillhjälp av ett mineral, helium, och radiummängder bestämma dess ålder. I. B.
Klein, Oscar. Vad vi veta om ljuset. D. 1, 2. N. o. k. 1925. Ill.
(Natur o. kultur 41, 42.) Uccb. à 2:25, inb. 3:—.
Författaren har på ett förtjänstfullt sätt skilt sig från den svåra uppgiften att populärt
skildra våra nuvarande åsikter angående ljusets natur och egenskaper. Han har dessutom
medtagit beskrivningar av en hel del intressanta ljusfenomen, som man förr aldrig påträffat i
populära arbeten, såsom seendet under vatten, vissa interferensfenomen etc. För var och en, som
vill sätta sig in i nutidens moderna arbetsområden inom fysiken, såsom t. ex. relativitetsteorien,
atomteorierna, röntgenspektrografien m. m., måste Kleins arbete anses såsom oumbärligt
för erhållandet av den säkra grund, varpå vidare studier först med framgång kunna bedrivas. I. B.
La Cour, D[an]. Atmosfärens utforskning under nittonde århundradet. Övs.
fr. da. av Axel Nihlén. Nst. 1925. 137 s. Ill. (Det nittonde århundradet.) Uba. 5:25.
En mycket lättfattligt skriven översikt över meteorologiens utveckling under förra århundradet.
Först behandlar författaren i ett kortare kapitel meteorologiens olika arbetsmetoder och
den möjlighet den har till vidare utveckling. Därefter kommer en mera historisk redogörelse
samt en beskrivning på de viktigare meteorologiska bergsstationerna. Stort utrymme är även
ägnat åt beskrivning av ballongens betydelse för ett framgångsrikt utforskande av atmosfären. I. B.
Lenning, Einar. Färgernas system och harmoni. En handledning för envar
enligt Ostwalds färglära. Lagerstr. 1925. 108 s. Ill., portr. Uccb. 4:50.
Boken utgöres av en kortfattad redogörelse för den i Tyskland så kända Ostwaldska färgläran.
Dessutom lämnas även en liten allmän orientering av färgernas och färgsinnets fysik
och psykologi. Den Ostwaldska färglärans kanske största insats ligger däri, att den utgör det
första försöket till ett mera exakt och objektivt indelande av färgerna och deras olika nyanser.
Som hjälp för karakterisering och jämförande av färger har den i Tyskland redan fått stor
betydelse. I. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
