Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliotekskurssen våren 1926 - Folkbibliotekens organisation och arbetsmetoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibliotekarien vid Gustav Vasa församlingsbibliotek Hildur Lundberg (15 t.).
Förste bibliotekarien vid Lunds universitetsbibliotek Bert Möller (3 t.).
Lektor Oscar Olsson (7 t).
Lektor Alexander de Roubetz (5 t.).
f. d. Rektor Johan Sandler (1 t.).
f. d. Lektor Erik Staaff (3 t.).
Fil. lic. Kjell Strömberg (6 t.).
Andre bibliotekarien vid Kungl. biblioteket Einar Sundström (3 t.).
Rektor Anna Sörensen (2 t.).
t. f. Förste bibliotekskonsulenten Knut Tynell (42 t.).
Förste bibliotekarien vid Kungl. biblioteket Oscar Wieselgren (4 t).
Arkitekten John Åkerlund (it.).
Fil. lic. Bertil Åkerman (6 t.).
I åtskilliga ämnen lämnades hemuppgifter. Dessutom förelades deltagarna vid
kursens slut skriftliga uppgifter på lärorummet samt utarbetandet i hemmet av en
uppsats i en biblioteksfråga och en mindre bibliografisk uppgift.
Kursens allmänna planläggning framgår av följande sammandrag, som anger de
olika ämnenas timantal samt i åtskilliga fall innehåller ett kort utdrag av den
redogörelse för resp. ämnes omfattning och behandling, som lämnats av
föreläsaren.
Folkbibliotekens organisation och arbetsmetoder.
Folkbibliotekariens uppgift. 1 t. (Lundberg.)
Bibliotekets finanser. 1 t. Efter en kort genomgång av bibliotekets engångsutgifter
vid start eller omorganisation ägnades större delen av framställningen åt
den årliga budgeten med huvudvikten lagd på bok- och personalkontona. (Tynell.)
Bibliotekslokaler. 1 t. Redogjordes för väsentliga saker att iakttaga vid
upprättande av byggnadsprojekt till bibliotekslokaler och sättet att i ritningar
beteckna byggnadsdetaljer, material, elektriska, värme- och sanitära anordningar.
(Åkerlund.) — 5 t. Efter en allmän genomgång av kraven på bibliotekets
läge och storlek samt lokalernas lämpligaste inbördes förläggning behandlades de
speciella önskemålen i fråga om lokaler för bibliotekets olika avdelningar samt
dessas mått och inredning. På de punkter där det var möjligt gjordes
hänvisning till anordningar i under kursens lopp demonstrerade bibliotek. Vidare
demonstrerades genom förevisning av skioptikonbilder planer och interiörer från ett
30-tal olika bibliotek. (Tynell.)
Accessionskatalogen. 1 t. En redogörelse för accessionering av böcker (fortsättningsverk,
tidskrifter etc.) med hänsynstagande ej blott till den vanligaste,
mera omständliga formen därför, utan även till förenklade metoder. (Linder.)
Katalogisering. 50 t. Till grund för undervisningen voro lagda det av Sveriges
allmänna biblioteksförenings katalogkommitté utarbetade förslaget till
katalogregler. Helt och hållet hunno dessa dock ej genomgås. Bl. a. måste hela
avdelningen om institutionskatalogisering uteslutas på grund av bristande tid. Det
som genomgicks var huvudsakligen den allmänna författar- och titelkatalogen samt
ämneskatalogen. I anslutning till de genomgångna katalogiseringsreglerna höllos
också en serie praktiska övningar. (Hjelmqvist.)
Klassifikation. 28 t. Efter en inledning behandlande de allmänna principerna
för bibliografisk klassifikation genomgicks utförligt avdelning efter avdelning det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
