Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
- A. Bok- och biblioteksväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LITTERATUR.
A. Bok- och biblioteksväsen.
Boken om bøker. Aarsskrift for bokvenner. Utgit ved Herman Jæger og
W. P. Sommerfeldt. 1. Steenske forlag, Oslo 1926. 257 s. Ill., portr.,
litt. A. No. kr. 15:—, inb. 18:—.
En ny fackpublikation har Norges biblioteksvärld och bokälskare fått med den mot slutet
av förra året utkomna första årgången av Boken om böker, aarsskrift for bokvenner. Största
delen av innehållet har ingått i den »Festskrift till Hjalmar Pettersen», varmed Norges främste
nu levande bibliognost, den outtröttlige förtecknaren av Bibliotheca Norvegica, hedrades, då
han vid fyllda sjuttio år trädde tillbaka från sin post som chef för den norska avdelningen vid
universitetsbiblioteket i Oslo. Denna omständighet har i någon mån satt sin prägel på bidragen,
som gärna — för övrigt osökt och naturligt — ta sin utgångspunkt i festföremålets gärning
eller anknyta till hans intressen. På samma gång ha utgivarna, docent Herman Jæger och
bibliotekarie W. P. Sommerfeldt, velat skapa en ram, som kan omsluta innehållet även i
kommande årgångar. Stoffet är uppdelat på fyra avdelningar: Biblioteker, Bokhandel, Bøker og
bokmænd och Bibliografiske meddelelser. Utstyrseln erinrar närmast om den välkända danska
Aarbog for Bogvenner, men programmet syftar tydligen något vidare, det går utöver den rena
bibliofilien och upptar jämväl ämnen av den art, som nu ingår bland avhandlingarna i NTBB.
Bidragen utgöra denna gång jämt ett tjog, omväxlande, delvis av stort värde och av
intresse även utom Norge. Främst komma i betraktande norsk biblioteks- och bokhistoria. Hur
det trondhjemska Videnskabsselskabets bibliotek grundades och utvecklades under åren 1766—
1780, skildras ingående och detaljerat av sällskapets bibliotekarie d:r J. D. Landmark. Ett par
brev från Henrik Wergeland, som belysa hans iver att främja folkbiblioteksrörelsen, meddelas
av bibliotekkonsulenten Karl Fischer. Prof. C. W. Schnitler visar några vackra, huvudsakligen
från enskilda bibliotek från slutet av 1700-talet till fram mot mitten av 1800-talet hämtade
exempel på med vilken utsökt smak äldre biblioteksinteriörer kunde vara anordnade. Man kan
med författaren beklaga de konstnärliga värden, som här gått förlorade, men utan tvivel måste
dock i framtiden åtminstone för de offentliga bibliotekens vidkommande nya vägar uppsökas
för att kunna fylla tillbörliga estetiska krav.
Arkivkonsulent Gunnar Tank och lektor Roar Tank ha sökt samla det material som finnes
för kännedom om bokhandeln i Norge från 1500-talet till början av 1700-talet, för äldre tider
skäligen magert, men för tiden omkring 1700 mycket upplysande. Boktryckerihistorien
tillgodoses genom levnadsteckningar över ett par märkliga yrkesutövare, av Olav Riste över
Sivert Arflot, som grundade ett eget tryckeri på sin gård Ekset 1809 och för övrigt i små och svåra
förhållanden arbetade sig fram till en verksam kulturspridare, och vidare av Victor Smith över
Alexander Rasmussen, från vilkens boktryckeri i Bergen bl. a. utgått originalupplagor av
Garborg och andra arbeten, genom den därå nedlagda omsorgen och övriga bibliofila
omständigheter förtjänta av bokälskares uppmärksamhet.
Det skulle föra för långt att redogöra för alla de bidrag till norsk bokhistoria, som
sammanförts under rubriken Böker og bokmænd. Häri ingår även Schnitlers ovannämnda uppsats,
tydligen emedan den också ger en rask Översikt av Norges mera framstående enskilda bibliotek
under äldre tid. För att visa vilka trevliga saker här finnas, kan det vara nog att peka på vad
överbibliotekarien Wilhelm Munthe har att meddela om svaitkonstboken och den segt
kvarlevande tron på dess betydelse, och hur J. Fr. Schroeter skärskådar »De ældste trykte
almanakker og kalendarier i Norge» ur typografisk och kalendarisk synpunkt. Slutligen är att
märka bland de bibliografiska meddelandena några bidrag av verkligt värde för det praktiska
biblioteksarbetet, nämligen W. P. Sommerfeldts innehållsrika samling avslöjade författarsignaturer
från ett trettiotal nutida tidningar, Arthur Thuesens ytterst detaljerade Bibliografi over
bibliografier vedrorende Norge och den redogörelse för bokauktioner i Oslo 1922, vari Olav
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:22 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1927/0058.html
