Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik) - P. Teknologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
djupare inträngande i hans skrifter till ett alltför svårt kraftprov även för de flesta av dem, som själva
kalla sig marxister. Enda sättet att avhjälpa detta missförhållande torde vara att, som här skett,
göra typiska brottstycken ur Marx’ tankevärld tillgängliga för en större läsekrets i lättlästa,
begränsade volymer. Ur Marxforskningens synpunkt skulle dock varit önskvärt, att dessa editioner
direkt fått ansluta sig till den ursprungliga texten, utan de i marxistiskt renlärighetsintresse
företagna retuscheringar, som kvarstå från de av Engels i 1890-talets början föranstaltade upplagorna.
De tryckfrihets- och personhänsyn, som vid denna tid ansågos motivera vissa uteslutningar och
mildringar av allt för skarpt formulerade uttalanden, borde nu också tämligen saklöst kunnat
lämnas åsido. J—i.
Veblen, Thorstein. Den arbetsfria klassen. (The leisure class.) Ekonomisk
studie. Övs. [fr. eng.] av Rosa Heckscher. W. & W. 1926. 220 s. Oga. 5:25.
När en bok, som den förevarande, överflyttas till ett nytt språk en mansålder efter det första
upplagan publicerats, har man en viss rätt att på detsamma ställa högre anspråk än då fråga är om
en nyutkommen bokhandelssuccé. Det kan knappast sägas, att detta arbete ur en dylik synpunkt
håller måttet. Icke blott att vissa delar förefalla en modern läsare hopplöst föråldrade, såsom t. ex.
uttalandena om den självförsörjande kvinnan och om sporten, vilken väl numera varken i Amerika
eller Europa lär kunna betraktas som något »överklassens njutningsmedel» eller ett meningslöst
utslag av atavistiska rov- och våldsinstinkter. Överhuvud taget förefaller det onödigt långsökt att,
som förf. gjort, tillgripa en ingående vetenskaplig bevisföring med allehanda ur kultur- och
utvecklingshistorien hämtade argument, för att förklara en så enkel och självfallen företeelse, som att
personer, vilka kunna föra ett bekymmerfritt liv utan att arbeta för sitt uppehälle, i stor utsträckning
inrikta sitt liv på att slippa sådant arbete. I de kapitel, där dessa överdrifter ej framträda alltför
starkt, kan arbetet möjligen betraktas som ett talangfullt vetenskapligt kåseri, men knappast
mera. J—i.
Östergren, K. Hum skall dödsbo utredas och arv skiftas? Kortfattad redogörelse
för gällande regler om bouppteckning, arvsskifte och arvsdelning. Å. & Å.
1926. 83 s. Oeca. 1:85.
Arbetet, som ingår i serien »Husmoderns handböcker», lämnar en delvis mycket fullständig
redogörelse för den gällande rättens regler på det även för menige man betydelsefulla området, vilka
visserligen kunna förväntas med det snaraste bliva ändrade genom ny lagstiftning. Dispositionen
är överskådlig, språket klart och tydligt. Man saknar en redogörelse för reglerna om arvsskatt och
för förfarandet vid arvskifte, motsvarande den som i detalj lämnats för bouppteckning.
Sistnämnda avdelning synes anm. onödigt vidlyftig, likaså exempelsamlingen sid. 55—83. Angående
ett par detalj spörsmål, vilka icke behövt beröras i ett arbete med sådant syfte som det föreliggande,
uttalas åsikter, som anm. måste anse oriktiga. R. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
