Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ungdomsarbete i Holländska bibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och även här har man de avlånga 8-kantiga borden, som lära vara ritade av den
holländska biblioteksrörelsens grand old man dr H. E. Græve. Hyllan över den
stora öppna spisen är fullsatt med lustiga och karakteristiska små leksaker från
hela jordklotet, och ovanför hänga indianpiskor och andra större föremål, som
kunna glädja ett pojkhjärta och sätta fantasien i rörelse. Bilderbokssamlingen
är den förnämsta jag har sett och inskränker sig ej till bilderböcker på
holländskt språk, utan en del av våra svenska ej översatta hade t. o. m. funnit
vägen dit. Barnbibliotekarien S. Lobo har till privat hobby att samla
bilderböcker, och det är orsaken till att även läsesalen är så väl försedd. Om det
berömda holländska ordningssinnet vittna klädesremscr i hyllornas färg, som äro
fästa i övre kanten på varje hyllbräde. De tjäna dels som dammskydd och skola
dels giva ett intryck av att alla böcker i hyllan äro lika höga. Av alla
barnläsesalar jag sett i skilda land tar Jeugd-Leeszaal i Haag priset i fråga om
hemtrevnad.
Montessoriseminariet i Haag har givit Mej. Lobo i uppdrag att undervisa
dess elever i bokkunskap och elementär biblioteksteknik. Det är naturligt att en
undervisningsmetod som bygger på självverksamhet måste upptaga även detta
läroämne, men icke desto mindre är det glädjande att undervisningen knytes
till barnbiblioteket.
Den i samma hus som Jeugd-Leeszaal belägna och under samma ledning stående
skolbibliotekscentralen är av stort intresse. Den har ett bokbestånd om
c:a 13,000 vol. och lämnar böcker till 150 skolklasser. Böckerna väljas av en
kommitté sammansatt av chefbibliotekarien för Openbare Leeszaal en Bibliotheek
och barnbibliotekarien samt lärare från de anslutna skolorna (det är
nämligen skolornas ensak om de önska ansluta sig till centr. Schoolbibliotheek eller
ej). Från 4:de klass och till den sista erhålla på detta sätt 30 böcker vardera,
som bytas var 3:e eller 4:e månad. Lärarna ha rätt att själva välja ut klassbiblioteken
efter centralens tryckta kataloger, men använda sig sällan av denna rätt.
Man har hittills ej fordrat någon statistik från skolorna och därför ej heller fått
någon, men då detta anses otillfredsställande, torde det ej dröja länge förrän
statistik blir obligatorisk. Långt flera skolor än budgeten tillåter att expediera
anhålla om att få ansluta sig till centralen. På liknande sätt arbeta skolbibliotekscentraler
anknutna till de offentliga biblioteken i Sneek, Utrecht, Bussum och Dordrecht.
Openbare Leeszaal en Bibliotheek i Haag har två andra betydande filialer
huvudsakligen avsedda för barnarbete. Den ena, Filiaal »de Laak», Stieltjesplein 8,
innehåller 2,000 barn- och ungdomsböcker och 750 band för äldre läsare.
Den är belägen i ett envånings hörnhus. Från en inbyggd entré på själva
hörnet kommer man direkt in i utlånet, som även liksom de två övriga rummen
tjänstgör som läsrum. Ledsamt nog äro rummen så små att all tanke på
fotografering var utesluten. Det var som att komma in i en idealiskt ordnad
lekstuga, ingenting påminner om institution; det är en starkt personlig prägel över
det hela. Att barnen trivas i ett dylikt bibliotek förvånar ingen. Bibliotekarien,
fröken H. de Gay Fortmann intresserar sig särskilt för klubbarbete, som
hon tydligen bedriver ungefär som vi bedriva studiecirklar i Sverige. Hennes
ögon lyste då hon berättade om hur hennes pojkar i klubben fört till henne
kamrater som läste Nick-Carterlitteratur, och huru de senare så småningom blivit
mycket intresserade klubbmedlemmar och förvånat sig över sin gamla dåliga
smak. Hon bedyrade att utan denna rent personliga insats skulle hon ej finna
tillfredsställelse i arbetet; andra finge åtaga sig »massutfodringen», som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
