Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Hcb. Skönlitteratur: nysvensk (med finsk-svensk)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördärvet. Men ett epos om striden mellan två tidevarv är boken inte, knappast ens som krönikan
om en släkts undergång kan den bära upp ett så anspråksfullt namn. Händelseförloppet spelar
på ytan, och karaktärerna sakna klarhet och kraft. En på förtrogen kännedom vilande sympati
med det förgångna får ge boken dess berättigande. B. M.
Viksten, Albert. Pirater och pälsjägare. A. B. 1927. 192 s. 3:75.
Författaren till dessa småberättelser ur fångstmännens liv i Norra Ishavet måste ha varit
med om polarnattens prövningar och fasor, måste ha känt sina hårda och fåmälta skeppare och
jägare. Allt verkar självsett och självupplevat, om förf. än säkerligen tillåtit sig fria kombinationer.
Det är saklighet och must och målande kraft i de små historierna, vilkas skådeplats och stoff äro
helt andra än de flesta novellisters. En både lärorik och roande bok. F. V.
Wretman, Harald. Flintyxan. W. & W. 1926. 238 s. 4:75.
Författaren har på ett synnerligen lyckligt sätt förstått att genom sammanställande av arkeologiskt
och etnografiskt stoff enligt den senaste tidens forskningsresultat skapa en trovärdig miljö
åt de forntida landsmän till oss, vilka äro bokens »hjältar». För den vetenskaplige forskaren går det
lätt att skjuta det levande livet i bakgrunden för de enskilta tingens värdesättande i arkeologiskt
hänseende; i detta arbete har förf. skildrat det levande livet vid den tid, då bronsen och med den
en rikare och högre kultur tränger sig fram i vårt land, men då stenålder ännu råder. Detta har
han gjort på ett sådant sätt att arkeologen ej nämnvärt behöver stöta sig på några vetenskapliga
oegentligheter.
Bokens art är sådan, att den bör kunna intressera vilken läsare som helst i vårt land, fängslande
och spännande som innehållet är, spunnet kring en romantisk kärlekssaga. O. S.
Wägner, Elin. De fem pärlorna. 2 uppl. A. B. 1927. 358 s. Kart. 7:50.
De pacifistiska strävandena och svårigheterna för deras genomförande, »kärlekens vansklighet»,
ha i denna roman behandlats i en allegoriskt symbolisk form, till stor del lånad från äventyrsberättelsen.
Tyvärr ha därvid personerna mera blivit personifikationer av åskådningar och rörelse,
än människor, som kunna väcka medkänsla genom sin egenart eller sina livsöden. B. M.
Värnlund, Rudolf. Upproret. Roman. A. B. 1927. 259 s. 4:75.
Är berättelsen om en sjöman, som under en kort vistelse i sin hemstad Stockholm kommer
att bo i en proletärkasern, med vars många olika typer han råkar i allehanda förbindelser. Han
söker hävda en osentimental och cynisk syn på dem, men även andra känslor röra sig därvid inom
honom; överhuvud framställes människan som ett själsligt kaos med oklara och stridiga impulser.
I denna skarpt betonade psykologiska naturalism ligger förfrs styrka och svaghet. Naturalismen
synes nämligen flera gånger blott vara en skennaturalism i den meningen, att bokens psykologiska
petitesser och de handlingar, vari de resultera, sakna trovärdighet (hyresstrejken m. m.). Dessutom
resonera enkla figurer med en helt kultiverad reflexion, som är förf:s men ej deras. I trots av
bristerna gör bokens minutiösa människoskildring en viss verkan. F. V.
Yngve, Ellen. Fädernegården. Lb. 1926. 176 s. 3:—, inb. 4:—.
Temat ej nytt men likväl en vacker och väl berättad historia om två unga människor, vilka av
den ena makens gnidiga föräldrar bringas bort från fädernegården, som de velat offra allt för att få
bruka, bort till främmande land. Läsvärd särskilt för vuxen ungdom. M. F.
Zetterström, Erik. Sigge Nilsson och jag. En elak skolgosse på nya
upptåg. Å. & Å. 1926. 134 s. Ill. 3:75.
För pojkar i 12—15-årsåldern kan denna bok nog vara rolig, för vuxen ungdom mindre. Förf.
står väl nära det han skildrar, perspektivet fattas i viss mån. Språket är starkt pepprat med
stockholmsk skolpojksslang, vilken man nog bör vara inne i för att rätt njuta därav. M. F.
— — . Den tankspridde dansprofessorn och andra historier. Å. & Å. 1927. 131 s. 2:75.
Roliga små historier, sådana man träffar på i underhållningsspalterna i pressen, visst ej utan
viss poäng utan att dock kunna göra anspråk på något egentligt litterärt värde. M. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
