Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi (med genealogi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som avskräckande exempel. Det är väl nästan överflödigt att betona, att detta åskådningssätt
utgår från fullkomligt felaktiga förutsättningar och att de resultat författaren tror sig ha uppnått
därför också blivit ohållbara. O. W—n.
Dalquist, Valdemar. Med håg och fallenhet för teater. En bandaktörs
härjningståg från Ystad till Haparanda. H. G. 1927. 138 s. Lc. 3:—.
En rad med gott humör och älskvärd uppriktighet berättade anekdoter ur landsortsteaterns
brokiga krönika, vilka om också i och för sig ej särdeles märkvärdiga dock utan tvivel ha många
förutsättningar att roa teaterintresserade läsare. O. W—n.
Ekman, Oscar. Mannström, Oscar. Oscar Ekman 1812—1907. En levnadsteckning.
Diak. 1927. 264 s. Ill., portr. Lc. 5:50, inb. 6:75.
En vacker teckning av ett ädelt och varmhjärtat människoliv. Konsul Oscar Ekman, som
nittiofemårig slutade sina dagar år 1907, efterlämnar minnet av en initiativrik och driftig
föregångsman på olika praktiska områden, en sällsport frikostig donator, en nobel människovän och en
enkel, uppriktig kristen. En dylik mans hågkomst förtjänar att hållas vid liv, att vördas och älskas. E. E—m.
Engström, Albert. Ur mina memoarer. A. B. 1927. 254 s. Ill. Lc. 8:50.
För 25 år sedan avbröt E. teckningen av sitt liv och leverne vid uppbrottet från Uppsala med
motiveringen att fortsättningen ännu inte tillhörde historien. Nu tar han vid, där han då slöt, och
berättar om sina läroår på Valand under Carl Larssons ledning, hos Liljefors och i Stockholm. De
konstnärliga impulserna koncentreras i några korta aforistiska satser, och bohemlivets upplevelser
få brorslotten av utrymmet. För de kåserier som utfylla två tredjedelar av boken har förf. funnit
romantiska motiv i sin barndons första litteraturstudier, hembygdens skrockfyllda skogar,
Söderhavets robinsonader och ekumeniska mötets orientaliska patriarker. B. M.
Este, Isabella d’. Cartwight, Julia. Isabella d’Este, markisinna av Mantua,
1474—1539. En renaissancestudie. Övs. [fr. eng.] av Ingrid Kleen Bohlen.
1, 2. W. & W. 1927. Portr. Lb. 18:—, inb. 30:—.
En brett anlagd skildring ur högrenässansens italienska kultur, koncentrerad kring den
litterärt och konstnärligt intresserade furstinnan Isabella av Este från Ferrara, förmäld med Francesco
Gonzaga, Mantuas härskare. Framställningen bygger på grundliga studier och visar ingående
förtrogenhet med tidens både politiska och kulturella historia. Arbetet lämpar sig särdeles väl
för större bibliotek med kulturhistoriskt intresserad publik, O. W—n.
Fröding, Gustaf. Landquist, John. Gustaf Fröding. Hans levnad och
verk. Ny tillökad uppl. A. B. 1927. 358 s. Ill., portr. Lc. 8:50.
Till ett i huvudsak oförändrat avtryck av första uppl. (jfr Gr.kat. 2 s. 89) har förf. fogat
ett vidlyftigt inledande kapitel, gott en tredjedel av det gamla verket, vari han i fortlöpande
framställning skildrar skaldens levnad. Utan att ge så mycket självständigt nytt, sammanfattar det
lyckligt de rika resultaten av den nyare. Frödingslitteraturen och ger en god avrundning åt förf:s
arbete. B. M.
Goethe, Johann Wolfgang von. Antonsson, Johan. Några ord om Goethe
med anledning av Henrik Schücks framställning i hans allmänna litteraturhistoria.
Elanders boktr., Gbg 1927. 71 s. Ill. Lb. 2:50.
Författaren, entusiastisk Goethebeundrare, har funnit de omdömen Schück i sin bekanta
Allmänna litteraturhistoria fällt om Goethes författarskap och personlighet alltför stränga och
söker därför visa att Goethe både som människa och diktare står på ett vida högre plan än vad
Schück velat medgiva. Framställningen är måttfullt hållen och inrymmer en del beaktansvärda
synpunkter. Själva värdesättningen av exempelvis Wählverwandtschaften och Wilhelm Meister
förblir ju emellertid till sist alltid en personlig smakfråga. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
