- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Trettonde årgången. 1928 /
68

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biblioteksintryck från Estland och Lettland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

BIBLIOTEKSINTRYCK FRÅN ESTLAND OCH LETTLAND.


Av förste bibliotekarien A. Holmberg.

Då undertecknad i september 1927 företog en resa Reval—Dorpat—Riga,
begagnade jag tillfället att besöka de viktigare biblioteken i dessa städer och
stifta personlig bekantskap med flera estniska och lettiska biblioteksmän. Med
utomordentlig älskvärdhet ha därvid de chefer och tjänstemän, som jag träffat,
ställt sin dyrbara tid till förfogande för att sätta mig in i bibliotekssakens
nuvarande läge i resp. länder. Beträffande Estland står jag i särskild tacksamhetsskuld
till chefen för Revals stadsbibliotek, A. Sibul. Vid mitt besök där hade
jag tyvärr icke förmånen att träffa honom personligen, men då jag sedermera
skriftligen vänt mig till honom i syfte att komplettera och kontrollera några
anteckningar, har han genom beredvilligt lämnade skriftliga upplysningar ytterligare
befäst min på ort och ställe vanna uppskattning av våra baltiska kollegers varma
intresse för bibliotekssaken liksom av deras personliga älskvärdhet.

Det ligger nära till hands att jämföra de baltiska staternas biblioteksutveckling
efter frigörelsen från Ryssland med motsvarande utveckling under den ryska tiden.
Man kan a priori antaga, att den politiska friheten skulle framkalla friskare
fläktar även inom det kulturella livet och därmed även verka befrämjande för
biblioteksutvecklingen. De ekonomiska svårigheterna efter krig och revolution ha
givetvis verkat hämmande, men å andra sidan har de förutvarande ryska
provinsstädernas förvandling till rikshuvudstäder icke blott skapat det rent praktiska
behovet av förvaltningsbibliotek till de administrativa myndigheternas tjänst utan
även påverkat den allmänna opinionen, så att vederbörande myndigheter
ögonskenligen betraktat det som en nationell hederssak att upprätta nationella
bokcentra efter västeuropeiskt mönster. De ekonomiska svårigheternas hämmande
inverkan har därför i dessa stater gjort sig mest gällande inom folkbiblioteksväsendet,
som hittills varit jämförelsevis styvmoderligt behandlat. Ett kraftigt medel
till bokbeståndens tillväxt i flera bibliotek är den frikostiga utdelningen av
pliktexemplar, vilkas antal vid jämförelse med svenska förhållanden är förvånande stort,
nämligen i Estland nio (därav dock ett till staden Revals »prokurator» och ett
till inrikesdepartementet, de övriga till bibliotek), i Lettland tio (därav ävenledes
två till administrativa myndigheter, se vidare nedan). Antalet är dock något
mindre än under ryska tiden, då t. ex. Lettlands tryckerier hade att leverera 14
pliktexemplar.

Av Estlands städer är det Reval, som efter frigörelsen har de flesta
nyheterna att uppvisa på biblioteksväsendets område. Där grundades år 1919
det s. k. Riksbiblioteket, som erhåller 2 pliktexemplar och närmast är avsett att
vara parlamentsbibliotek. Revals mest anlitade bibliotek, det år 1907 grundade
stadsbiblioteket, som erhåller ett pliktexemplar och även fungerar som
centralbibliotek för hela staten Estland, befinner sig under ledning av sin nuv.
energiske chef, A. Sibul. i rask utveckling. Det består av ett huvudbibliotek med
omkr. 40 000 band (25 000 år 1924) och 3 filialer, varjämte ytterligare två
filialer planeras för öppnande före utgången av år 1929. Av de redan
existerande filialerna blevo 2 öppnade 1926 och den tredje i september 1927.
Filialbibliotekens bokbestånd skola uppgå till högst 15 000 band i varje.[1] Vad


[1] För jämförelse kan nämnas, att Stockholms stadsbiblioteks större Söder-filial beräknas ha
omkr. 25 000 band.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free