Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skol- och barnbibliotek - Böcker för barn och ungdom - uH. Skönlitteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mandaner och Comancher. Han lyckades vinna de skygga och stolta vildarnas fulla förtroende.
Den roliga och intressanta bok han sedan skrev om sina vandringar anses som en källskrift för
kännedomen om indianerna under förra hälften av 1800-talet. Han gjorde dessutom flera hundra
oljemålningar och teckningar, mest porträtt, som äro av oskattbart etnologiskt värde. De flesta
av dem finnas i nationalmuseet i Washington.
Elgström, Ossian. Kämparna på borgen Kraak. En berättelse för pojkar.
A. B. 1927. 166 s. Ill. Inb. 3:75.
Denna borg är ingenting mindre än tempelriddarnas urgamla fäste i Syrien — i en skånsk
småstad. Det kan inte förnekas att det strides väldeligen om borgen Kraak, så boken lämpar sig
ej att framkalla den nya mentalitet gentemot krig, vilken en modern uppfostrare anses böra ha
på sitt program. Men allt är berättat med en så sprudlande fantasi och ett så smittande gott humör,
att även en pacifist torde falla till föga. Författaren — som själv synnerligen åskådligt och
humoristiskt illustrerat texten — ställer i utsikt att tempelriddarna i nästa bok skola vara sjörövare
i Torekov.
— — , o. Örnulf, Gunnar. Det stora sjöslaget. Med teckningar av Ossian
Elgström. L. H. 1927. 203 s. Ill. 3:75, inb. 4:75.
Det är alltid vanskligt med fortsättningsböcker. Men Det stora sjöslaget är lika verkligt rolig
och originell som den i fjor av samma författare utgivna Erövringen av staden Babylon. Det är
samma bussiga ungdomar, som där byggde upp och sedan stredo om denna lustiga stad, vilka i den
nu utkomna boken fortsätta med sina sommarlekar på en obebodd holme — ett eldorado för de
mycket påhittiga gossarnas och flickornas muntra friluftsliv.
Gilson, Charles. Eldgudarna. Berättelse från Kongo. Övs. fr. eng. A. B.
1927. 166 s. Ill. Inb. 3:75.
Gilsons böcker äro alltid högst fantastiska, men han har en god och kultiverad stil. Eldgudarna
är en detektivhistoria från Kongo och handlar om en portugisisk skurk, grymma araber och
nobla, oövervinneliga engelsmän.
Hansson, Nils B. Trollbergets hemlighet. Fri. 1927. 165 s- (Fri. scoutbibl. 30.) Inb. 3:00.
En bra och rolig äventyrsbok. Uppe bland Norrlands fjäll, skogar och mossar är författaren
riktigt på sin mammas gata, och de naturbeskrivningar han gör äro både vederhäftiga och
målande. Tre duktiga pojkar — en son till en jägmästare, och två kamrater till honom —
få delta i jakten efter tre gamla förslagna tjuvskyttar, som skjutit en älg i kronans skog. Det
blir stark spänning och till och med livsfara för pojkarna. Men det är inga hoplagade äventyr;
allt rör sig på verklighetens mark, och även Trollbergets hemlighet får till slut en naturlig
förklaring. Man konstaterar tacksamt frånvaron av all oäkta känslosamhet. En av tjuvskyttarna
t. ex. håller på att drunkna, men räddas av jägmästaren. När gubben då sitter där mätt och
torr räcker jägmästaren honom handen och säger: Nu hoppas vi att Kalle efter den här betan
lever litet lugnare och lämnar älg och annat vilt i fred. Kan inte Kalle lova det? — Hm,
svarar bära den gamle inbitne tjuvskytten. Trollbergets hemlighet står ganska mycket högre
än flertalet böcker i denna serie.
Hauger, Erling. »Älgarna». Berättelser ur scoutlivet. A. B. 1927. 172 s. (Önskeböckerna.) Inb. 3:25.
En rolig, händelserik och väl berättad bok. Det goda intrycket störes dock i någon liten mån
av dess oförblommerade propaganda för scoutrörelsen. Älgarna är nämligen namnet på en
scoutpatrull. Det är för övrigt en anmärkning som kan göras mot hela den rikhaltiga scoutlitteraturen,
att den är alltför doktrinär och tendentiös. Alla bra pojkar äro scouter, och de utföra förträffliga
handlingar därför att de äro scouter. Om en scout någon gång syndar, så kan han alltid som den
rättfärdige resa sig igen. De som stå utanför scoutrörelsen äro skolans — ty det rör sig i regeln
om skollivet — dåliga element, men om de bli scouter ändra de karaktär och bli omedelbart, även
de, utmärkta människor. Visst har scoutrörelsen en stor uppfostrande betydelse, men. den tycks,
åtminstone i litteraturen, löpa en viss fara för egenrättfärdighet och självöverskattning. Man
håller med en av pojkarna i Älgarna dá han säger: »Man kan väl vara en bra karl fast man inte är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
