Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Den Finländska bibliotekslagen
- Pedagogiska biblioteket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till bibliotek även i större städer. I dessa fall återstår det blott att hoppas på
framtida revisioner och tillägg. Men det som redan uppnåtts bör därför inte
underskattas. Bibliotekslagen innefattar så många och så värdefulla vinningar för
det finländska folkbiblioteksväsendet, att dess antagande måste hälsas med djup
och uppriktig glädje.
PEDAGOGISKA BIBLIOTEKET.
Av bibliotekarien fru Greta Eriksson.
Planen till skapandet av ett pedagogiskt bibliotek i Stockholm framlades
under ett sammanträde år 1883 inom Stockholms läraresällskaps styrelse av
sedermera läroverksrådet N. G. W. Lagerstedt. Tanken vann stort bifall, och man
beslöt, att styrelsen skulle utarbeta ett förslag till planens förverkligande. På olika
sätt sammanskötos penningmedel: en förening »Pedagogiska bibliotekets vänner»
bildades, vars medlemmar förbundo sig att lämna en viss årsavgift. Föreläsningar
höllos till bibliotekets förmån, och gåvor inflöto från skolor och enskilda
intresserade. Böcker skänktes av privatpersoner samt efter särskild vädjan även av de
största bokförlagen i Stockholm.
Redan år 1885 kunde biblioteket börja sin verksamhet. Stockholms läraresällskap
utsåg till bibliotekets föreståndare dr Lagerstedt, som sedan med aldrig
svikande intresse innehade denna post till sin död våren 1925. Läraresällskapets
styrelse var den första tiden även bibliotekets styrelse. År 1899 fick biblioteket
sina första stadgar, och i enlighet med dessa utsågs en särskild styrelse, vars första
ordförande var rektor E. Schwartz. Från och med år 1885 erhöll biblioteket enligt
beslut av Stockholms kyrkostämmor ett årligt anslag av 500 kronor och under
tiden fram till 1900 beviljade Kungl. Maj:t efter särskild hemställan vid fem
tillfällen ett belopp av 1,500 kronor till bokinköp. 1899 års riksdag beviljade å
extra stat ett anslag av 2,500 kronor för år 1900 och sedan har biblioteket
åtnjutit årligt understöd av statsmedel med växlande belopp.
Med tiden uppstod tanken, att Pedagogiska biblioteket borde intaga en mera självständig
ställning och att läraresällskapet skulle befrias från en del förpliktelser
gentemot detsamma. I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 nov. 1911 beslöt
läraresällskapet antaga vissa tillägg till bibliotekets stadgar, bl. a. att om sällskapet
upplöstes eller av annan anledning ej längre ville taga befattning med biblioteket,
Kungl. Maj:t skulle bestämma, huru med biblioteket borde förfaras. I skrivelse
till Kungl. Maj:t den 14 april 1917 frånträdde läraresällskapet all äganderätt till
biblioteket och i brev av den 22 juni 1918 föreskrev Kungl. Maj:t, att en
stiftelse, StifteJsen Pedagogiska biblioteket i Stockholm, skulle av Stockholms
läraresällskap övertaga biblioteket och förvalta dess egendom. Samtidigt fastställdes
reviderade stadgar för biblioteket. I enlighet med dessa utses bibliotekets styrelse
av Kungl. skolöverstyrelsen.
Biblioteket åtnjuter numera ett årligt anslag av 2,300 kronor av Stockholms
stad. Det av riksdagen beviljade anslaget utgår dels i form av fri lokal dels
med ett anslag av för budgetåret 1927/28 6,500 kronor.
Bibliotekets första lokal var en i Jakobs läroverk fritt upplåten lärosal. Denna
blev emellertid med tiden för trång och år 1902 flyttades biblioteket till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0129.html
