Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Pedagogiska biblioteket
- Kungl. Musikaliska Akademiens bibliotek i nya lokaler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotekarie finnes, kan rekvisition göras genom skolans föreståndare. Personer bosatta
å ort, där dylikt eller motsvarande bibliotek ej finnes, kunna dock mot av
bibliotekarien godkänd borgen erhålla lån. Böckerna tillsändas rekvirenten med
tjänstepost. För returportot däremot svarar låntagaren.
Pedagogiska biblioteket, som ursprungligen var avsett endast för lärare och
lärarinnor vid olika undervisningsanstalter i Stockholm, har alltså med tiden
utvecklats till ett helt och hållet offentligt bibliotek med hemlånsrätt mot
borgensförbindelse.
KUNGL. MUSIKALISKA AKADEMIENS BIBLIOTEK I NYA LOKALER.
Av bibliotekarie C. F. Hennerberg.
Kungl. Musikaliska Akademien instiftades år 1771, men först 106 år senare
kunde densamma inflytta i ett eget hus. Den för Akademiens räkning uppförda
byggnaden vid Nybroviken togs i bruk den 1 september 1877 och invigdes
högtidligen den 2 mars 1878 av konung Oscar II, vilken såväl under ett nioårigt
presidium vid Akademien åren 1864—1872 som också efter tronbestignigen hade
ägnat institutionen ett brinnande intresse.
För biblioteket, vilket redan då nått en betydande omfattning,[1] anvisades i
den nya byggnaden dels ett avlångt, korridorliknande rum av 14 m. längd, 3,7
m. bredd och 6,83 m. höjd samt dels ett därinnanför beläget mindre rum av
dimensionerna 5,5 X 2,3 X 3,4 m. Utmed de båda långsidorna i det större rummet
voro fasta hyllor för stort folioformat uppställda till ett antal av 11 i höjd. Mitt
på golvet stod en lång disk, under vilken hyllor, även de för folioformat, voro
inredda. Tre av det mindre rummets väggar voro beklädda med liknande hyllor
ända upp till taket. I dessa båda rum kunde samlingarna vid den tiden gott få
plats. Men det dröjde icke länge, förrän utrymmet blev för trångt. Det gällde
då att anskaffa utrymmen i andra lokaliteter inom byggnaden, dit vissa partier av
samlingarna kunde föras. Med tiden blev trångboddheten för biblioteket så enorm,
att riksdagen måste anslå medel till förhyrande av rum ute i staden i
Patentverkets forna lokaler vid Smålandsgatan, varest en depå för samlingarna
inrättades.
Det är uppenbart, att biblioteksverksamheten under så ogynnsamma lokala
förhållanden skulle hämmas i högst avsevärd grad. Därtill kom den fullständiga
bristen på ett läsrum. Vid 1926 års riksdag löstes emellertid bibliotekets
lokalfråga på ett i allo lyckligt sätt. Medel anslogs för inköp av en intill Akademiens
område gränsande tomt med därpå uppfört hus, vilket ställdes till Akademiens
förfogande för att tillgodose dess behov av lokaler ej blott för biblioteket utan
jämväl för andra ändamål, såsom ökat antal lektionsrum, lämpligare bostäder för
institutionens båda vaktmästare m. m. Vaktmästarnas forna bostäder, som varit
förlagda till den delvis under marknivån belägna källarvåningen, blevo
tillsammans med övriga härstädes befintliga utrymmen, inalles 12 rum, inredda till
[1] En utförligare historik över bibliotekets utveckling från år 1771 intill nu finnes i Nord.
Tidskrift för Bok- och Biblioteksväsen år 1927 hft 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:13:36 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1928/0132.html
