Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skolöverstyrelsens riksdagspetita angående folkbiblioteksväsendet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Det är av den allra största betydelse, att man fortskrider på den inslagna vägen
genom att inrätta bibliotek med här antydda arbetsuppgifter efter hand i landets
olika delar, och därvid är de särskilt önskvärt att omedelbart ett par centralbibliotek
inrättas, som direkt bygga på stadsbibliotek. Det är av största vikt, att på ett par håll
erfarenheter samlas angående det för olika delar av landet bäst avpassade ordnandet av
centralbibliotekets praktiska arbetsmetoder.
Av skäl, som ovan anförts, har Överstyrelsen nu föreslagit, att centralbiblioteksanslaget
sättes till 10,000 kronor för bibliotek för helt år (§ 24 i Överstyrelsens förslag
till kungörelse).
Överstyrelsen anser sig däremot kunna stanna vid inrättandet av två nya centralbibliotek
för år med början under budgetåret 1929—1930 i stället för i dess tidigare
yttrande (§ 23) föreslagna tre för år. Då biblioteken under alla omständigheter kunna
beräknas behöva en viss förberedelsetid, innan de kunna åtaga sig verksamheten som
centralbibliotek, erfordras ej anslag för ändamålet förrän från den 1 januari 1930.
Överstyrelsen har därför beräknat hela beloppet för centralbibliotek under budgetåret
1929—1930 till 10,000 kronor.»
Också i fråga om skolbiblioteken föreslås en omorganisation redan vid 1929
års riksdag. Som motivering härför anföres:
»De skäl, som tala för en närmare anknytning av skolundervisningen till biblioteken
i de högre allmänna läroverken och därmed också för ökade anslag åt dessas
bibliotek och som i samband med skolreformens genomförande bland annat upprepade
gånger framförts av riksdagen, äga givetvis samma bärkraft också i fråga om andra
skoltypers bibliotek. Att dessa skärpta krav på biblioteken måste leda till ökat
anslagsbehov är utan vidare påtagligt. Skolbibliotekens anslag ha i själva verket också
varit så lagt tilltagna att de i synnerligen många fall ej tillåtit inköp av litteratur i
olika ämnen i ens tillnärmelsevis tillräcklig omfattning och att det torde höra till
undantagsfallen, att biblioteken i fråga om en uppslagsboksamling äro så utrustade, att
anvisningar i gällande undervisningsplaner om utnyttjandet av denna boksamling
kunnat så som önskligt varit realiseras. Hur ringa hjälp ett statsanslag om 150 kronor
utgör för t. ex. ett skoldistrikt med ett flertal skolor i skilda delar av distriktet, torde
i själva verket vara utan vidare påtagligt.»
Överstyrelsen stannar vid att föreslå en ökning av anslagen för redan anslagsberättigade
skolors bibliotek vid 1929 års riksdag, men tänker sig ett uppskov
till följande år med anslag till de nya skoltyper, som enligt överstyrelsens
förslag skulle tillkomma.
I fråga om anslagen till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg-
föreslår överstyrelsen likaledes ett uppskov till närmast följande år.
Omorganisationsförslaget skulle för folkbiblioteksväsendets vidkommande
medföra en merkostnad för helt år om cirka 420,000 kronor. Härav skulle
emellertid på första året falla blott 200,000 kronor, om hänsyn tages å ena sidan till
att vissa delar av biblioteksväsendets omorganisation skulle uppskjutas till andra
året, å andra sidan därtill att utgifterna under övergångsåret skulle bli starkt
reducerade. K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
