Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - O. Samhälls- och rättsvetenskap (med nationalekonomi och statistik)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nilsson, J[ohan] E[dvard]. Representationsproblemet genom tiderna. N.
o. k. 1927. 175 s. litt. OSreg. (Natur o. kultur 69.) Oc. 2:25, inb. 3:—.
En snabb översikt över representationsproblemet tiderna igenom med franska revolutionens
författningar som det stora genombrottet och med störst utrymme ägnat åt tiden efter
revolutionen.
Förf. inskränker sig därvid till att behandla — utom de nordiska länderna — utvecklingen
i fyra stater, som han anser vara för oss av störst intresse: Frankrike, England, Förenta staterna
och Tyskland. Även om en dylik begränsning givetvis måste bli i viss mån godtycklig och ej kan
undgå att försvåra anläggandet av historiskt jämförande synpunkter, är den otvivelaktigt fullt
försvarlig, och N:s bok är ett mycket nyttigt hjälpmedel för den historiskt, statsrättsligt och
politiskt orienterade på ett för alla dessa intressen centralt område. K. T.
Severin, Frans. Är syndikalismen statsfientlig? En undersökning angående
syndikalismens ställning till staten. Federativs förl. 1924. 150 s. Oac. 1:50.
Enligt den syndikalistiska uppfattning förf. företräder bör den organiserade arbetarklassen
vidhålla sin kamp mot den samhällsbildning, som benämnes staten, oavsett om denna klass genom
statsskickets demokratisering skulle bliva i tillfälle att själv övertaga och enligt sina intressen
ombilda den statliga samhällsordningen. För att förstå denna principiella statsfientlighet måste man
emellertid enligt hans mening göra klart för sig, att stat och samhälle ej äro identiska begrepp.
Staten är enligt denna definition en centraliserad, på tvångsmakt byggd samhällsform, som räknar
sitt egentliga ursprung från slutet av medeltiden, perioden för den starka furstemaktens tillkomst.
Som motsats mot denna centraliserade stat, vilken efter några århundradens utveckling nu
betraktas såsom mogen att avlösas av en annan samhällsorganisation, ställes det syndikalistiska
samhället, sammansatt av autonoma på federalistisk grund förenade organisationer, vilka var för
sig utgöra icke territoriella utan ekonomiska enheter.
Förf. har uppenbarligen nedlagt mycken omsorg på att citera åberopade källskrifter. Ett
närmare studium av de talrika citaten blir dock så gott som omöjliggjort därigenom, att
kapitel- och sidhänvisningar alldeles uraktlåtits. J—i.
Sinclair, Upton. Brev till Judd. Övs. fr. eng. av Eugen Albàn. Holmstr.
1928. 123 s. Oha. 1:50, inb. 3:50.
Judd är en personifikation av den amerikanska genomsnittsarbetaren, en relativt välbetald
yrkesman med småborgerliga levnadsvanor och småborgerlig samhällsåskådning. Han hyser en
instinktiv misstro mot truster och börsspekulanter, men har ytterst dunkla föreställningar om det
ekonomiska livets grundvalar och orsakerna till de rådande missförhållandena. En skrift, som
vänder sig till en dylik läsare, måste vara enkel och lättfattlig — det kan nog till och med
ifrågasättas, om icke förf. stundom drivit förenklingen av de ekonomiska problemen alltför långt. Hans
kritik av amerikanska affärsmetoder och amerikansk affärsmoral innehåller kanske icke några
för en europeisk publik alldeles nya eller överraskande avslöjanden, men ger dock åtskilliga
drastiska närbilder av den kapitalistiska utvecklingen i efterkrigsårens U. S. A. J—i.
Sköld, Per Edvin. Kommunalkunskap. Jämförande översikt av den kommunala
förvaltningen i Sverige. Handledning för kommunalmän, skolundervisning
och självstudier. Tiden 1928. 195 s. Sreg. (Tidens medborgarhandböcker 1.)
Ode. 1:50, inb. 2:25.
Efter en inledande överblick, som bl. a. innefattar en kort historik, lämnas en redogörelse för
de svenska kommunernas uppgifter och framför allt för rättsreglerna om deras organisation, med
inbegripande av beskattningen. Boken är klart och redigt uppställd, med huvudindelningen efter
de behandlade ämnena och alltså icke efter de olika slagen av kommuner. Framställningen ansluter
sig ofta nära till resp. lagtexters ordalydelse; den blir härigenom mycket vederhäftig men något
mindre levande. Sakregister finnes. På det hela taget en god uppslagsbok. Som en brist anmärkes
saknaden av hänvisningar till de lagrum, för vilkas innehåll redogöres. Det för ett arbete på detta
område nästan oundvikliga ödet att snabbt bliva delvis föråldrat har drabbat även denna bok,
nämligen genom 1928 års kommunalskattereform. R. B.
— — . Sveriges kommunallagar med däri till och med 1926 vidtagna ändringar
jämte lag om val av kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt
landstingsmän, lag om valsedelsförsändelse, lag om ändring i ecklesiastik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
