Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det andra nordiska biblioteksmötet i Stockholm 28 juni - 1 juli 1928 - Skönlitteraturen i folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ej av deras olika skönlitterära arbeten. Många av dem, som komma högst,
ha ju utgivit en stor mängd böcker, medan andra, som lyckats placera sig nästan
lika högt, endast utgivit något eller några enstaka arbeten (t. ex. Astrid
Väring). En mycket stor roll spelar vidare — som jag ovan nämnt —
aktualitetsintresset. Böcker och författare som varit i ropet under den gångna
vintersäsongen, återfinner man synnerligen talrikt här. Men man får härvidlag ha i
minnet, att det tar en rätt lång tid, innan dessa aktualiteter dyka upp i stora
mängder på folkbiblioteksrekvisitionerna. De flesta biblioteken göra nämligen sina
inköp efter Grundkatalogen och Biblioteksbladet, och det dröjer ju alltid något,
innan böckerna hunnit anmälas där. Men namn som Vilhelm Moberg, Theodore
Dreiser m. fl. visa ju tydligt, att en del bibliotek även för sitt statsbidrag göra sitt
urval bland den nyaste litteraturen. Eljest är det vanligare, att de köpa dessa
ivrigt efterfrågade böcker för andra anslag, då de ju eljest riskera, att
rekvisitionen för statsbidraget, som upptaga många nya böcker, bli fördröjda vid
granskningen i avvaktan på recensionerna.
Jag skall strax visa, vilka approximativa siffror om bibliotekens bokinköp man
kan komma till med ledning av mina undersökningar, men jag varnar för att
tro, att man på detta sätt för den enskilde författaren kan komma till några ens
approximativa siffror. De undersökta biblioteksrekvisitionerna voro visserligen
av så olika typer och så många, att de måste betraktas som genomsnittliga, men
riksförbundens studiecirkelbibliotek — vilkas rekvisitioner jag här ej har tillfälle
att gå in på — köpa ofta i väsentlig grad andra författare. Arbetarnas
bildningsförbund anskaffar sålunda i större utsträckning sociala skildringar och
Goodtemplarorden i högre grad folklivsskildringar och liknande.
De undersökta listorna härrörde från 165 folkbibliotek och omfattade i runt
tal 3,000 skönlitterära arbeten. Fackarbetena på listorna utgjorde kanske i runt
tal 40 % av hela rekvisitionen. Om man utgår från ett genomsnittspris pr bok
av 6 kronor, utgjorde alltså dessa 165 listors inköpssumma 18,000 kronor för
skönlitteratur och 12,000 kronor för facklitteratur. Som de statsunderstödda
folkbiblioteken till antalet äro ungefär 7 × 165, få vi siffran 7 × 30,000 = 210,000
kronor. Denna motsvarar också rätt noga den siffra vi kommit till genom
annorlunda utförda beräkningar av bibliotekens årliga bokinköp.
Alla dessa siffror syfta alltså på hur det är. Det kanske kan vara av intresse
att också höra några namn och siffror, som antyda hur det bör vara från
bibliotekariesynpunkt. Vid den i våras hållna bibliotekskursen lämnades bl. a. den
uppgiften till de 28 eleverna att för en viss summa föreslå bokinköp avseende modern
svensk skönlitteratur, omfattande arbeten alltifrån det s. k. 90-talet. Våra stora
och erkända 90-talsförfattare förekommo så gott som undantagslöst på
inköpslistorna, medan meningarna om författare och böcker beträffande det sista
kvartseklets litteratur något mera gingo isär. Vad som mest frapperar, var den stora
förekomsten av lyrik, i många fall ända till 20 %. Av prosaisterna var det några,
som ihågkommos av alla eller så gott som alla listförfattare, ofta med flera
arbeten: Hjalmar Bergman, Albert Engström, Gustaf Hellström, Pär Lagerkvist,
Ivan Oljelund, Sigfrid Siwertz, Marika Stjernstedt, Hjalmar Söderberg och Elin
Wägner. Mer än 2/3 hade också uppfört på listan Henning Berger, Vilhelm
Ekelund, Tor Hedberg, Gurli Hertzman-Ericson, Ludvig Nordström, Birger Sjöberg,
Einar Smith, Berit Spong (inkl. lyrik), Frank Heller och Astrid Väring. På över
halva antalet listor förekom därjämte Ernst Didring, Karl-Erik Forsslund, Sven
Lidman, Gertrud Lilja, Gustaf Ullman. Följande författare vill jag ytterligare
nämna bland dem, som erhöllo lägre siffror: Hildur Dixelius-Brettner 4, Anna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
