Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - L. Biografi: särskilda personer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lagerlöf, Selma. Berendsohn, Walter A. Selma Lagerlöf. [Övs. fr.
ty.] A. B. 1928. 350 s. + 16 pl. Ill., portr. Lc. 10:—.
En utförlig, på ingående materialkännedom grundad skildring av Selma Lagerlöfs liv och
verksamhet. Författaren, som är av judisk börd och f. n. bekläder posten som professor i nordisk
litteratur vid universitetet i Hamburg, har gått till sitt arbete med uppriktig hängivenhet, men
fråga är om icke hans arbete skulle ha vunnit betydligt på att koncentreras och förenklas. Det
vilar över framställningen ett drag av abstrakt schematism, som tämligen illa passar i stycke med
Selma Lagerlöfs fantasifulla diktning. Med hänsyn till intresset av de meddelade faktiska
uppgifterna måste arbetet dock betecknas som värdefullt och försvarar väl sin plats i biblioteken. O. W—n.
Lenclos, Ninon de. Ferval, Claude. Ninon de Lenclos och hennes hov.
Övs. fr. fra. H. G. 1928. 242 s. + 12 pl. Ill., portr. Lb. 5:75.
Ninon de Lenclos hörde till de mera sympatiska kurtisanerna, och i hennes salong rörde sig
sådana personer som Molière och La Fontaine. Boken är väl skriven och som sedeskildring
träffande. S. Sch.
Magnell, Agnes. Glada minnen från 1850-talets Karlskrona. W. & W.
1928. 116 s. Ill. Lc. 3:75.
Boken är en liten älskvärt nedtecknad krönika från sjömanslivet i »sjömännens stad» för snart
tre kvart sekel sedan, illustrerad med lustiga småbilder av förf:s dotter. Speciellt av
Karlskronabor torde den specifika stämningen över bilderna kunna igenkännas och sen teras, men även för
andra kan det visst vara nog så intressant att höra talas om denna förflutna tid med dess
båtsmän med lustiga namn, dess sjöofficersbaler med polka och lancierkadrilj och allt annat, som
numera är helt borta ur en liten flottstads egenartade liv. Boken framträder utan pretentioner,
men verkar kanske inte minst därför tilldragande. Den kan tvivelsutan vara till glädje för många
olkbibliotek. J. F.
Nilsson, Aurora. Flykten från harem. [Av] Rora Asim Khan (Aurora
Nilsson). A. B. 1928. 165 s. Ill., portr. Lc. 6:50.
En autentisk skildring av en svenskas upplevelser såsom hustru till en afgan. Berättelsen
har ett visst kulturhistoriskt intresse, men framställningen är väl ytlig och stilen något ovårdad.
Endast för större bibliotek. H. K.
Ramabai. Macnicol, Nicol. Pandita Ramabai. Övs. [fr. eng.] av F. Holmgren.
Diak. 1928. 180 s. Lb. 2:50, inb. 3:50.
En synnerligen fängslande teckning av den ädla intelligenta panditan (indisk beteckning för »den
lärda») Ramabai (1858—1922), som från hinduismen övergick till kristendomen och mer än någon
annan verkat för den indiska kvinnovärldens frigörelse. Skildringen är biografisk men samtidigt
religionspsykologiskt orienterad. Så långt en västerlänning förstår att döma, bjudes här en
värdefull inblick i indiskt själsliv i våra dagar. Av de hittills på svenska utkomna biografierna över
Ramabai är i varje fall denna den bästa. Hg Pl.
Sheridan, Clare. Nuda veritas Övs. [fr. eng.] av Karin Jensen, f.
Lidforss. W. & W. 1928. 343 s. Portr. Lb. 10:—.
Boken är en självbiografi, som ger bilden av en synnerligen energisk och målmedveten kvinna
av mindre vanlig begåvning. De yttre konturerna av hennes liv, sådant hon skildrar det, äro
följande. Genom sin börd tillhörde hon en aristokratisk men icke förmögen engelsk familj. Efter
ett par års äktenskap såg hon sig, då hennes man år 1915 stupat i kriget, hänvisad att genom eget
arbete draga försorg om sig själv och två späda barn. I besittning av konstnärliga anlag utbildade
hon sig till skulptris och mottog i denna egenskap år 1920 en inbjudan att resa till Moskva för
att modellera porträttbyster av Lenin, Trotskij, Kamenev m. fl. av sovjetregeringens ledande
män. Genom denna resa vann hon en viss ryktbarhet, då flera tidningar tävlade om att erhålla
autentiska skildringar från det då så gott som helt isolerade Ryssland. Hon kom sålunda att ägna
sig åt publicistisk verksamhet och fick därigenom anledning att företaga ytterligare långa resor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
